Regeringen bör ge Strama ökad statlig finansiering. Det anser Statskontoret som nu publicerat sin analys av det nationella arbetet mot antibiotikaresistens i Sverige.
Som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat har Statskontoret gjort analysen på uppdrag av regeringen. Bakgrunden är att regeringens nuvarande strategi för det nationella arbetet mot antibiotikaresistens sträcker sig till slutet av 2025.
I sin rapport lämnar Statskontoret förslag om hur arbetet bör utvecklas efter det.
Efterlyser delmål i strategin
Som helhet får det nationella arbetet mot antibiotikaresistens ett gott betyg av Statskontoret. Myndigheten skriver i rapporten att den svenska modellen fungerar väl och inte kräver några genomgripande förändringar.
Det handlar om en modell med en nationell strategi med övergripande mål, en tvärsektoriell handlingsplan kopplad till strategin och en samverkansfunktion där 42 myndigheter ingår.
På några punkter vill dock Statskontoret vässa arbetssättet. Ett av förslagen är att man bör införa delmål i strategin. Delmålen ska vara lätta att följa upp och göra att prioriteringarna i arbetet blir tydligare. Överhuvudtaget vill Statskontoret se en mer systematisk uppföljning av insatserna mot antibiotikaresistens.
Vill ge Strama ökad statlig finansiering
Med ett undantag går förslagen i rapporten, enligt Statskontoret, att genomföra utan att staten behöver skjuta till mer pengar än i dag. Undantaget är förslaget om en ökad statlig satsning på det omfattande arbete mot antibiotikaresistens som görs inom det nationella nätverket Strama.
Statskontoret bedömer att Stramas arbete nationellt och inom vården ute i regionerna kommer att behövas under en lång tid framöver. Och att framför allt de regionala Stramagrupperna måste få bättre och mer jämlika förutsättningar för sitt arbete.
”Stramas förutsättningar är i dagsläget varken långsiktiga eller likvärdiga mellan landets regioner”, konstaterar Statskontoret. Vissa regioner har en särskild budget för den regionala Stramagruppen, andra inte. Statskontoret ser en risk att en del regioner prioriterar ned Stramaarbetet.
Skillnader mellan regioner oroar
Enligt en enkät som genomfördes inom Stramanätverket finns det regioner där Stramagruppen inte har ett tydligt uppdrag från ledningen och inte kan följa upp antibiotikaförskrivningen tillräckligt noga.
”Det innebär en risk för att smittspridning och antibiotikaresistens inte motverkas i tillräcklig utsträckning”, menar Statskontoret.
Därför anser Statskontoret att staten bör skjuta till medel till Stramarbetet inom hälso- och sjukvården för att garantera en lägsta nivå i hela landet. Nivån på statsbidraget kan enligt förslaget beräknas utifrån en modell för minimiresurser som Strama tagit fram.
Statskontoret föreslår att Folkhälsomyndigheten får i uppdrag att betala ut bidragen och hålla reda på att de används på rätt sätt.
Föreslår mer långsiktigt stöd
Dessutom föreslår Statskontoret att regeringen bör ge även den nationella arbetsgruppen inom Strama, NAG Strama, bättre ekonomiska förutsättningar. Det handlar framför allt om att se till att det statliga stödet blir mer stabilt och långsiktigt.
I fjol tilldelade regeringen NAG Stramas arbete tre miljoner kronor via en överenskommelse med Sveriges kommuner och regioner, SKR. SKR förmedlade pengarna vidare till Region Uppsala som koordinerar NAG Strama.
I budgetpropositionen för 2025 står att regeringen fortsatt finansierar den nationella arbetsgruppen.
Vill ändra hanteringen av anslag
Men Statskontoret vill att regeringen ska gå ifrån modellen att med kort varsel meddela finansiering för ett år i taget. I stället vill Statskontoret se en stabil och långsiktig finansiering av NAG Strama för att underlätta planeringen av arbetet mot antibiotikaresistens.
Statskontoret föreslår därför att ett årligt bidrag på tre miljoner kronor i fortsättningen bör betalas ut via ett särskilt anslag som regeringen eller Folkhälsomyndigheten hanterar.