Under pandemin kom antibiotikaförskrivningen i Sverige för första gången ned under Stramas mål för antibiotika på recept. Det nationella nätverket Strama arbetar för en rationell antibiotikaanvändning och rekommenderar att antibiotikaförskrivningen bör minska till högst 250 recept per 1000 invånare.
Men 2022 vände, som Läkemedelsvärlden rapporterade, kurvan uppåt igen efter den kraftiga minskningen av antibiotikaförskrivningen under pandemin. Och förra året fortsatte förskrivningen att öka. Det visar ny statistik från Folkhälsomyndigheten.
Missar mål för antibiotika
Under 2023 ökade försäljningen av antibiotika på recept med åtta procent jämfört med 2022. Riksgenomsnittet var i fjol 270 recept per 1000 invånare.
Det är fortfarande en något lägre siffra än åren före pandemin, men samtidigt klart över Stramas ovan nämnda mål för antibiotika på recept.
Stora skillnader i landet
Fyra regioner höll sig fortfarande under 250 recept per 1000 invånare. Dessa var Västerbotten, Västernorrland, Jämtland och Jönköpings län.
Lägst förskrivning hade Region Västerbotten med strax över 222 antibiotikarecept per 1000 invånare.
Högst förskrivning hade, liksom året före, Region Skåne. Där skrev vården ut drygt 303 recept på antibiotika per 1000 invånare.
Kommentar från Folkhälsomyndigheten
Andreas Sandgren, enhetschef på Folkhälsomyndigheten, kommenterar statistiken i ett pressmeddelande.
– Antibiotikaresistensutvecklingen är ett av vår tids största hot mot global hälsa. All antibiotikaanvändning driver den utvecklingen och det är därför viktigt att antibiotika bara används där den verkligen gör nytta, säger han.
– Det är viktigt med ett fortsatt fokus på att följa behandlingsrekommendationerna och att patienter får rätt vård. Sverige har fortfarande en låg användning av antibiotika jämfört med de flesta andra länder.
