Läkemedelsvärlden och Apotekarsocieteten arrangerade i dag, onsdag, det fjärde frukostmötet om Kampen mot antibiotikaresistens. Temat var forskning om och utveckling av nya läkemedel som kan hjälpa oss att även i framtiden kunna behandla svåra infektioner.
Diarmaid Hughes, professor i medicinsk bakteriologi vid Uppsala universitet, gav en ganska nedslående bild av vad som är på gång för att få fram nya antibiotika. Visserligen visade en global kartläggning i fjol att det fanns 42 nya substanser på olika stadier av klinisk utveckling.
– Men problemet är att det till allra största delen handlar om modifieringar av äldre antibiotika och nästan inga nya klasser, sade Diarmaid Hughes.
– Dessa nya antibiotika kan komma att fungera ett tag, men vi kan förvänta oss att det snabbt utvecklas resistens även mot dem. Resistensutvecklingen sker snabbare än när det handlar om helt nya klasser av antibiotika.
Världshälsoorganisationen WHO listade 2017 de patogener som det är allra viktigast att utveckla nya behandlingar mot. Det är sjukdomsbakterier som utvecklat resistens mot en eller flera viktiga antibiotika och som på många håll i världen redan orsakar många dödliga infektioner och stort lidande. I Sverige är problemet med multiresistenta bakterier än så länge mindre, men även här orsakar de inte minst farliga vårdrelaterade infektioner.
Diarmaid Hughes är en av forskarna i Europaprojektet Enable som är inriktat på att ”mata”pipelinen med substanser som har effekt mot bakterier på WHO:s prioriteringslista. Detta är, berättade han, tyvärr ett ovanligt fokus inom antibiotikaforskningen i stort.
– Mycket få av antibiotikasubstanserna i pipeline i världen är riktade mot någon av de tre bakterietyper som WHO klassat som mest kritiska, förklarade han.
Ändå finns det några uppmuntrande undantag, substanser i pipeline som på allvar skulle kunna bidra till att bekämpa resistensutvecklingen. Diarmaid Hughes nämnde bland annat några med verkningsmekanismer som kan göra dem till värdefulla vapen i kampen mot multiresistent gonorré.
För att inte behöva lita enbart till eventuella nya antibiotika behövs dock även andra läkemedelsstrategier för att kunna fortsätta behandla infektioner i framtiden. Fredrik Almqvist, professor i organisk kemi vid Umeå universitet, presenterade några sådana strategier vid frukostmötet. Han och hans forskargrupp arbetar med att hitta nya substanser som kan ersätta eller komplettera antibiotika.
– Vår grundtanke är att potenta snabbverkande antibiotika bör sparas till akuta dödliga infektioner som sepsis och till allvarliga infektioner som tuberkulos, sade han.
Genom att begränsa antibiotikaanvändning till sådana livshotande sjukdomar skulle resistensutvecklingen bromsas. Men då behövs nya effektiva läkemedel som inte är antibiotika mot andra behandlingskrävande men inte livshotande infektioner.
Fredrik Almqvist och hans medarbetare utvecklar därför bland annat så kallade antivirulensläkemedel. Dessa är substanser som inte dödar bakterier utan i stället avväpnar dem. De fråntas sin sjukdomsframkallande förmåga (virulens). Genom att de avväpnade bakterierna lever vidare får de icke avväpnade ingen konkurrensfördel, vilket minskar risken för resistensutveckling.
Ett sätt att avväpna bakterier är att beröva dem förmågan att fästa på celler för att infektera dem. För att fästa använder bakterier ofta så kallade pili, hårliknande proteinfibrer. Molekyler som hämmar pilibildning, pilicider, är en typ av antivirulensläkemedel som Fredrik Almqvists forskargrupp arbetar med. Forskarna har bland annat fått fram substanser som kan klippa av pili på E.colibakterier som orsakar urinvägsinfektion.
– Här har vi gott hopp om att projektet så småningom ska kunna resultera i en färdig behandling, berättade Fredrik Almqvist.
I ett annat forskningsspår samarbetar Umeåforskarna med Christina Stallings, School of Medicine, Washington university i St. Louis, och hennes grupp. Forskarna utvecklar substanser som kan göra antibiotikaresistenta bakterier antibiotikakänsliga på nytt, så kallade toleransinhibitorer. De har fått fram substanser som gör tuberkulosbakterien känslig mot immunresponser och vissa antibiotika.
En särskilt stor framgång var när forskarna såg att deras substans gjort tuberkulosbakterier som var resistenta mot det viktiga antibiotikumet isoniazid känsliga för isoniazid igen.
– Det var fantastiskt när vi såg att detta fungerade in vitro och nu jobbar vi hårt för att även kunna göra det in vivo. Detta är något som verkligen har potential.
En olöst fråga som diskuterades vid frukostmötet är hur samhället ska kunna locka stora läkemedelsbolag att engagera sig mer i kampen mot antibiotikaresistens. För att ta en ny substans hela vägen från biokemilabbet via patientstudier och ut på marknaden krävs stora ekonomiska och andra resurser.
Forskning om nya antibakteriella behandlingar bedrivs i dag till största delen av små bolag som saknar sådana resurser. Och till skillnad från hur det är på andra behandlingsområden står för det mesta inga stora bolag med ekonomiska muskler redo att köpa upp småbolagens lovande projekt och driva dem i mål.
– Trenden går fortfarande åt fel håll – ”Big Pharma” lämnar antibiotikaområdet, sade Diarmaid Hughes.
Han underströk att det är viktigt att få fram en ny finansieringsmodell som gör att företag belönas ekonomiskt för att utveckla nya antibiotika, trots att de inte kan räkna med stora försäljningsvinster eftersom dessa läkemedel ska användas så lite som möjligt.
– Sverige skulle kunna bestämma sig för att gå före, ensamt eller inom EU, och skapa en modell som leder till att vi kan få fram en helt ny antibiotikaklass. Det vore inte omöjligt, sade han.
– Men nästa svårighet är hur vi skulle kunna kontrollera den globala användningen av en ny substans så att vi inte får samma problem med resistensutveckling igen.
