Strax efter midsommar tog Fredrik Andersson över utredningen som ska presentera utvecklingsmöjligheter för den nationella läkemedelslistan. Nu är arbetet i gång trots att den första versionen av listan ännu inte är i full användning, och verkar bli ännu mer försenad.
– Det är stimulerande och roligt att gå in i någonting som är efterfrågat från flera håll och angeläget ur ett patientperspektiv, säger han till Läkemedelsvärlden.
Funderade inte jättelänge
Till vardags är Fredrik Andersson avdelningschef och ställföreträdande generaldirektör på Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV. Sedan 24 juni är han även ny särskild utredare till utredningen som ser över möjligheterna att utveckla den nationella läkemedelslistan vidare.
Han tog över efter Sofia Wallström som hoppade av uppdraget i samband med att hon slutade som generaldirektör för Inspektionen för vård och omsorg, Ivo. Sofia Wallström blir, som Läkemedelsvärlden rapporterat, ny vd i Läkemedelsindustriföreningen, Lif.
Fredrik Andersson berättar att han helt enkelt fick ett telefonsamtal ifrån regeringskansliet där han tillfrågades om han var intresserad av uppdraget.
– Jag funderade inte jättelänge. Jag fick snabbt en bild av att den här utredningen hade kommit ganska långt. Så att det var ett rimligt läge att gå in i att ta det vidare, säger han.
Kommenterar ogärna förseningen
Men sedan dess har Sveriges kommuner och regioner, SKR, flaggat för att den nya, redan uppskjutna, tidplanen för att ansluta regionerna till den ursprungliga nationella läkemedelslistan 1 december 2025 är för tajt.
SKR har därför, i en hemställan, bett regeringen om mer tid. En utveckling som Fredrik Andersson ogärna vill kommentera.
– Jag har svårt att recensera det. Jag vet för lite om detaljerna i regionen för att kunna säga något om det. Men ur vårt utredningsperspektiv är det naturligtvis olyckligt, det hade varit bättre om allt hade funnits på plats enligt plan, säger han.
– Samtidigt är det så att vår utredning ska ge förutsättningar för att utveckla läkemedelslistan att ta nästa steg. Sen är det andra aktörer som ska leverera in i det här. Vårt uppdrag handlar egentligen inte om implementeringen av den första delen av den nationella läkemedelslistan, även om vi ska se över vissa delar av den befintliga lagen.
Fredrik Andersson pekar på tydliga direktiv
Utredningen om hur den nationella läkemedelslistan skulle kunna utvecklas ska presentera sina förslag 14 februari 2025, det vill säga nästan ett år innan regionerna skulle ansluta och läkemedelslistan faktiskt träda i full funktion – en tidpunkt som nu alltså riskerar att hamna ännu längre fram i tiden.
Förseningarna från regionerna gör att tågordningen blir ordentligt omkastad. Fredrik Anderssons kommer att presentera sina utvecklingsförslag innan den första versionen av den nationella läkemedelslistan egentligen har kommit igång.
Men enligt Fredrik Andersson har utredningen tydliga direktiv som inte är beroende av anslutningshastigheten till läkemedelslistan. Det handlar då i första hand om frågan om att inkludera även läkemedel ordinerade på sjukhus, liksom vaccinationer, i listan.
– Det var tydligt redan 2017 när många remissinstanser pekade på att listan behöver omfatta mer än bara förskrivna läkemedel. Sedan följer vi utvecklingen och får ta hänsyn till när man kan gå vidare och i vilken takt man kan gå vidare. Men man ska också komma ihåg att en lagstiftningsprocess tar tid så att i den mån vi lägger lagförslag så behöver de komma för att hinna implementeras längre fram.
Sätter patienten i centrum för utredningen
Han vill inte avslöja några av förslagen i den kommande utredningen, det är alldeles för tidigt. Men i grunden ser han den nationella läkemedelslistan som en viktig förutsättning för att kunna hantera en framtida hälso- och sjukvård.
– Vi har patienter som är alltmer rörliga, som utmanar det system vi har idag med olika journalsystem. Rör du dig över regionsgränsen så utmanar du genast systemet. Så där fyller läkemedelslistan en viktig roll. Och i takt med att vi specialiserar sjukvården och patienter blir slussade fram i sjukvården så finns det också behov av att kunna dela information på ett effektivt sätt, säger han.
Därför försöker han hela tiden ha patientens bästa för ögonen i arbetet med att utveckla läkemedelslistan.
– Jag tycker att det är den självklara utgångspunkten. Det är patienten och att patienten ska stå i centrum som är anledningen till att vi gör det här. Det finns egentligen inga andra skäl.