Från läkemedelsproducenternas perspektiv har den nyinrättade Läkemedelsförmånsnämnden inneburit ytterligare ett nålsöga på läkemedlens väg till patienterna och industrins representanter var initialt inte överlyckliga över den nya ordningen.
Efter det inledande mullret har LFN efter sin första tid istället fått mycket beröm från läkemedelsföretagen. Lovorden har gällt myndighetens aktiva dialog med ansökande företag, dess snabbhet, öppenheten i besluten och nämndens hälsoekonomiska helhetsperspektiv ? något som långt ifrån alla systerinstanser i Europa tillämpar.
? Systemet kan ses som generöst mot bolagen, såtillvida att vi väger in alla vinster som en läkemedelsbehandling kan ge. Så är inte fallet i alla andra länder, säger Ann-Christine Tauberman, generaldirektör för LFN.
? Eftersom vårt system i en internationell jämförelse är attraktivt för företagen, bör vi också kunna kräva av industrin att de tar systemet på allvar. De stora företagen gör det. Ändå har vi sett många misstag i ansökningarna, i många fall har man till exempel inte tagit med data om kostnader för produktionsbortfall, vilket skulle gynna företagen, säger Joakim Ramsberg, hälsoekonom på LFN.
Internationellt har läkemedelsindustrin kritiserat europeiska godkännande- och subventioneringsmyndigheter för senfärdighet, vilket sinkat introduktionen av nya läkemedel på kontinenten. För LFN:s del gäller dock från i år att myndigheten får ta maximalt 120 dagar på sig att fatta beslut, mot tidigare 180.
? Vi är faktiskt ensamma i Europa med att ha så höga krav på oss, säger Ann-Christine Tauberman.
Många värderar samma läkemedel
Efter generikareformen 2002 ska ett nytt läkemedel passera granskande ögon hos Läkemedelsverket eller EMEA, LFN, läkemedelskommittéerna, förskrivaren och i vissa fall apoteken innan det når patienten (se LMV 4/04). Läkemedel kan måhända inte jämföras med vanliga handelsvaror, men ändå kan systemet vid en snabb anblick lätt framstå som överreglerat.
? Systemet hänger inte ihop fullt ut. Ett grundproblem är att landstingen har begränsad ekonomi och betalningsansvar samtidigt som alla vinster med läkemedelsbehandlingen inte hamnar i deras fickor. Industrin har en poäng i att de läkemedel som fått klartecken från LFN rimligen också bör komma i klinisk användning, säger Ann-Christin Tauberman.
Hon är försiktig med att uttryckligen kritisera läkemedelskommittéerna. Att systemet är osammanhängande vill hon lösa genom ett utökat samarbete mellan LFN och kommittéerna.
? Läkemedelskommittéerna är oerhört nyttiga på regional och lokal nivå, men det är vi på LFN som ska göra grovsorteringen åt läkarna. En viktig uppgift för kommittéerna är att föra ut informationen om de beslut som vi fattar. Jag vill skapa mer samverkan och en utökad dialog mellan LFN och kommittéerna.
Drömscenario
Funktioner med liknande uppgifter som LFN:s finns sedan tidigare i de flesta andra EU-länder. LFN samarbetar precis som Riksförsäkringsverket gjorde tidigare främst med motsvarande myndigheter i de andra nordiska länderna. Borde man inte genom ett samarbete mellan nationella subventioneringsinstanser i EU kunna ställa rimliga och enhetliga krav på den dokumentation som bör krävas för att ett nytt läkemedel ska subventioneras i Europa?
? Det vore en drömscenario om detta kunde ombesörjas på EU-nivå, men tyvärr tror jag att det är långt borta. Systemen i de olika medlemsländerna är otroligt olika och i vissa fall mycket snåriga, säger Ann-Christin Tauberman.
I dagsläget tvingas många företag på central nivå ta fram en stomme med hälsoekonomisk dokumentation för ett nytt läkemedel, varifrån de nationella dotterbolagen använder olika delar i ansökningarna beroende på hur kraven ser ut i landet ifråga.
Pionjärarbete
I slutet av förra året inleddes LFN:s mastodontarbete i form av en genomgång av det befintliga läkemedelssortimentet, med syfte att avgöra om läkemedlen ska subventioneras eller inte.
? Det handlar internationellt sett om ett pionjärarbete, något liknande har vad jag vet aldrig gjorts någon annanstans, säger säger Thord Redman, samordnare för genomgången av läkemedelssortimentet.
Terapigrupperna ska betas av successivt; turordningen är baserad på försäljningsvärdet 2003 med de största grupperna först. Undantaget är läkemedel mot migrän och syrarelaterade tillstånd, där genomgångarna redan startat och beräknas slutföras senast i oktober i år.
? Vårt mål är att besluten för läkemedlen inom dessa två grupper ska ge en effekt på läkemedelsanvändningen under 2004, säger Thord Redman.