Från säljare till aktiv kund

Bodil Ericsson är administrativ chef för Läkemedelsrådet i Region Skåne. Det innebär att det är på hennes axlar det ligger att få kontroll på den läkemedelsnota som, verkar det, med nästan obönhörlig automatik stiger så där tio procent om året. För Skånes del, som har landets näst högsta kostnadsökning, innebär det en ökning på ungefär 250 miljoner om året. En gökunge som på inte alltför lång sikt kan sluka hela sjukvårdsbudgeten, varnar alarmisterna.
? Men samtidigt är ju läkemedel egentligen en gudagåva, lindrar Bodil Ericsson, den här katastrofinställda attityden.

Läkemedel är baslivsmedel
Hon påpekar att uppdraget inte enbart handlar om att minska eller spara på läkemedel utan om att använda resurserna rätt, att på sikt se på läkemedel, nu när landstingen tagit över kostnaden, som en integrerad del av sjukvården. Och hon tar till det i dessa sammanhang klassiska mantrat; bästa möjliga medicinska effekt till minsta möjliga kostnad. När hon konkretiserar blir det med ord som prismedvetenhet och klassisk hushållsekonomi.
? Jag brukar säga att jag tycker man ska se på läkemedel som baslivsmedel. Vem skulle frivilligt betala 15 kronor för en liter mjölk?
Denna regntunga vinterdag i Lund inleder Bodil Ericsson med budskapet att ingen behandling alls oftast har lika bra effekt som en kur penicillin när ungarna snorar. Dagen innan var det presskonferens och nu behöver en lokaltidning siffror på antibiotikaanvändningen hos barn, högst i landet i Skåne. Småmuttrande över en trilskande mailfunktion får hon till sist iväg statistiken.
Medan Bodil Ericsson och kanslistaben håller till i Lund har Läkemedelsrådets ordförande Ola Ohlsson sitt säte i Kristianstad.
? Det är för att underlätta samarbetet säger hon och ler åt min förvånade uppsyn.
Inte för Läkemedelsrådet utan för storlandstinget Region Skåne, förklarar hon. Vid sammanslagningen var det viktigt att inte alla funktioner centraliserades till en ort. Personligen är hon glad att kansliet ligger i Lund. Själv bor hon i Lomma med snart tonårig son och sambo och tycker att de två milens resväg varje dag räcker. Och samarbetet med ordförande är ?nära? trots den krokiga vägen mellan de två städerna.
Regionen har också behållit de lokala läkemedelskommittéerna men det är Läkemedelsrådet med sina 14 ledamöter som fungerar som regionens läkemedelskommitté, med de uppgifter en sådan enligt lag ska ha. Till rådet är också de olika terapigrupperna knutna.
Bodil Ericsson beskriver Läkemedelsrådet som en opartisk, icke kommersiell motvikt till den läkemedelsindustri som var hennes arbetsgivare i femton år.
Ett kan det tyckas rätt rejält rollbyte?
? Jo det är det förstås. Men jag kände ärligt talat ingen som helst tveksamhet inför det. Även om jag ibland roar mig med att räkna ut hur min löneutveckling sett ut om jag stannat kvar.
Inom industrin hade hon arbetat med såväl forskning, produktion som marknadsföring. Nu kunde det vara roligt att också pröva den andra sidan, kundsidan, för att komplettera bilden.
Jag läste i en tidigare intervju att du sover bättre om nätterna nu?
? Ja det var väl mest journalisten som fick till det. Men en period jobbade jag med marknadsstöd, bland annat med olika möjligheter att förlänga ensamrätten på marknaden och försvåra parallellimport.
Sådant som hon idag ser som hinder för en rationell läkemedelsanvändning.
? Försöker man för ?vanligt folk? förklara till exempel alla turer runt parallellimport och hur företagen trixar tror de ju man är sjuk.
Men så länge hon arbetade inom industrin var dess mål också hennes eftersom man, säger hon, säljer sin kompetens och lojalitet till den man arbetar för. Egentligen har hon inte några synpunkter på industrins olika metoder för att skapa sina vinster. Det är dess roll i det marknadsekonomiska systemet. Och på sin position idag har hon naturligtvis nytta av de här åren.
? Det här arbetet har ju också andra samhälleliga och sociala dimensioner och blir kanske därför mer helhjärtat, säger hon så.

En lång resa
Bodil Ericsson är civilingenjör i botten och har doktorerat i ytkemi.
? Det handlar om de krafter som styr nästan allt, också våra celler. Bland annat har jag arbetat med mekanismer i transporter genom cellmembran och i receptorer.
Hon är den första i släkten med akademisk utbildning och kände inga krav på sig hemifrån att bli något så fint.
? Men de stöttade mig.Vad mamma däremot förmedlade var vikten av att inte bli beroende av en man. När jag disputerade var jag fortfarande ogift. Då sa hon: Nu tycker jag snart det räcker, nu är det nästan så du överdriver.
Det här var 1986. Sedan dessa har Bodil Ericsson hunnit gifta, skilja sig och bli sambo.
Från föräldrarna har hon tagit med sig ett politiskt engagemang. De var aktiva socialdemokrater. Socialdemokrat var också Bodil Ericsson under några år i början av 80-talet. Men det började betydligt mer till vänster. Och slutar (?) med att hon i början av 90-talet gick med i folkpartiet. Numer sitter hon i kommunstyrelsen.
? Vissa resor tar sin tid, konstaterar hon.
En resa som hon samtidigt tycker att den socialdemokratiska politiken gett henne möjlighet att göra.
? Den skapade möjligheterna för vår generation. Genom den kollektiva satsningen fick vi till exempel fantastiska chanser till utbildning.
Nu är den grunden är lagd. Folkpartiet som ?vill skapa valmöjligheter för individen? ser hon som den logiska följden.

Snabbtänkt och okonventionell
?Hon vet hur de tänker. Företagen ska tjäna pengar ? vi ska spara, då är det bra med någon som kan den världen och kan förutse deras drag. Hon är satans begåvad och snabbtänkt. Hon gillar stora rejäla projekt och har tagit med sig en del okonventionella idéer? är några kommentarer från människor i Bodil Ericssons närhet.
Det var Bodil Ericssons idé att i samband med presentationen av rekommendationslistan arrangera Rekmässan. Den har nu blivit en årlig tradition och i vår är det fjärde gången som man har den här utbildningsdagen kring läkemedel och kliniska vardagsproblem. Man har en pågående diskussion om principerna för fortbildning och hur samarbetet med industrin vid till exempel läkemedelsprövningar ska se ut.
? När jag kom hit och började diskussionerna med Läkemedelsrådet så fanns det en välvilligare inställning till industrins ?stöttning? när det gäller till exempel konferenser och fortbildning. Men jag har försökt och tycker jag lyckats nyansera den bilden. För det är ju en del av marknadsföringen. Givetvis. Och regionen har idag allt mer av egna fortbildningar.
Det var också på Skånelistan som Lanzo först dök upp som den rekommenderade protonpumpshämmaren. Idag är cirka 40 procent av preparaten på listan generika, parallellimporterade eller analoga läkemedel.
Bodil Ericsson tillhör de som anser att landstingen ska ha möjlighet att föra egna prisförhandlingar med industrin. Något vare sig socialdepartementet eller Läkemedelsindustriföreningen gör.
? Strävan från industrin är att få ett så enhetligt pris som möjligt i Europa för att förhindra parallellimport. Då bör, anser jag, varje landsting ha möjlighet att vinna lite till.
I förlängningen tror hon att det kan bli en prispress; när ett nytt preparat ska etableras behöver företaget konkurrera med det rabatterade priset och inte listpriset för att locka en marknad. Hon beskriver det som ett sätt att stötta de kommersiella krafterna på ett sätt som är bra för kunden.
? Det är min övertygelse, men inte allas.

Folkbildande kampanj
För knappt ett år sedan drog Läkemedelsrådet igång den brett upplagda och påkostade kampanjen Rätt medicin för Skåne som kan liknas vid en folkbildningskampanj, även om cirklarna saknas. Det är en storslagen satsning, som ska pågå i två år till, förmodligen den största hittills på det här området.
I helsidesannonser i lokaltidningarna, i en stor informationstidning och en bok har budskapet om de skenande kostnadsökningarna kablats ut. Och visst har budskapet som vänt sig till såväl allmänhet, apotekspersonal som förskrivare fått uppmärksamhet. Det hårdlanserade begreppet ?likamedel? ? lika bra men billigare läkemedel ? har till och med dykt upp som korsordsord.
Men har kampanjen haft någon effekt på förskrivningen?
? Egentligen är det synd att man inte kan göra en placebokontroll, för vi vet ju inte vad resultatet blivit om vi inte jobbat med det här. Men kampanjen drog igång i slutet av maj och redan i juli såg vi faktiskt ett trendbrott, framförallt när det gäller generika.
? Vi beräknar att vi tagit hem cirka 100 miljoner på användningen av generika, parallellimporterade och analoga läkemedel det här året.
Så när det gäller den del som kampanjen fokuserat på under det första året ser man en dämpning, som inte bara är ett resultat av att lagen om generisk substitution trädde i kraft första oktober. Redan innan hade man fått upp användningen av generika motsvarande en kostnadsminskning på drygt sju miljoner. Vilket i sin tur är cirka en miljon mer än kostnaden för kampanjen under 2002.
? Samtidigt har vi en underliggande volymökning och en otroligt stor ökning av specialistläkemedlen. Kostnaden för statiner ökade till exempel med 23 procent.
Den totala kostnaden ökade ett par procent mer än riksgenomsnittet förra året.
? Sammantaget ligger vi så risigt till att det inte är sant och visst finns det de som kommer att försöka hänga mig, säger hon med en suck som inte låter helt uppgiven.
Kampanjens syfte är att bidra till en förändrad attityd till läkemedel och på sikt få ett ändrat beteende. Och den ska rulla på.

Mest akut med ledningsansvar
Det mest akuta nu, menar Bodil Ericsson är att den arbetsgrupp som funderat över Läkemedelrådets organisatoriska placering kommer till skott.
I regionen finns ännu ingen modell för ett lokalt budgetansvar. Risken är, säger Bodil Ericsson att man ute på verksamheterna inte är motiverade att sänka kostnaderna i väntan på den. Kanske snarare tvärtom. Det kan vara en fördel att ha höga kostnader när budgeten ska läggs ut.
? Eftersom Läkemedelsrådet enbart är en rådgivande organisation behöver vi knyta rådets aktiviteter bättre till produktionen och få in det som ett ledningsansvar. Snarast.
Det skulle man få om Läkemedelsrådets ledamöter också är de ansvariga verksamhetscheferna.
Bodil Ericsson beskriver det som en turbulent tid; en brytningspunkt där sjukvården allt mer börjar och behöver gå in och agera som en aktiv kund. Och där motparten också funderar över sina motdrag.
Så även om hon kanske sover bättre på nätterna nu finns det en hel del att grubbla över om man ska få hushållsekonomin att fungera.