Det traditionella vaccinet är ett injektionsläkemedel som ger immunitet mot en specifik infektionssjukdom, men den bilden kommer inom kort att ändras ganska drastiskt. Det förutspår Jan Holmgren, professor i medicinsk mikrobiologi vid Göteborgs universitet. Redan nu finns t ex oralt vaccin mot kolera, för övrigt framtaget av Jan Holmgren och hans forskargrupp i Göteborg tillsammans med SBL Vaccin. Men det är bara toppen på isberget av de nyheter som kommer inom vaccinområdet.
? Precis som 80-talet betecknas som molekylärbiologins genombrottsdecenium finns det goda förutsättningar för att 90-talet kommer att bli ihågkommet som vaccinernas årtionde, säger han.
Nya vaccin ger nytt hopp
Vaccin är ett mycket effektivt sätt att förebygga sjukdom, speciellt som de ofta är ganska billiga att framställa och endast behöver administreras vid ett eller ett fåtal gånger. Det gör vacciner särskilt lämpade för U-världen och det är också till behandling av sjukdom i U-länderna som de mest omedelbara förhoppningarna står idag. WHO, där Jan Holmgren också är aktiv, forskar för att få fram vacciner mot luftvägsinfektioner, diarré, malaria, tuberkulos, tyfoid feber och hiv. Och de nya forskningsresultat som man fått fram på senare tid har avsevärt ökat förhoppningarna om framgång inom dessa områden.
Den omedelbara målsättningen med WHO:s vaccinationsprogram är dock att ? precis som med smittkoppor ? lyckas utrota sjukdomar som polio och mässling.
? En andra målsättning för WHO som ligger mer på forsknings- och utvecklingssidan är att år 2005 kunna kontrollera tarminfektionerna och luftvägsinfektionerna som idag svarar för den helt dominerande delen av barnadödligheten i världen, säger Jan Holmgren.
Vaccin utanför infektionsområdet
En mycket spännande utvecklingslinje när det gäller nya vacciner är vacciner utanför infektionsområdet. De tre intressantaste terapiområdena där utveckling av vacciner är i full gång är, enligt Jan Holmgren cancer, allergi och autoimmuna sjukdomar. En stor skillnad på dessa nya vacciner och de traditionella, förutom att de är utanför infektionsområdet, är att de inte används i förebyggande syfte utan som terapeutiska vacciner. Det innebär att man ger vaccinerna enbart till de drabbade och inte till individer i riskzonen som man gör med traditionella vaccin.
Men, åtminstone när det gäller cancer, är det inte säkert att dessa nya vacciner riktigt är utanför infektionsområdet i alla fall, framhåller Jan Holmgren.
? Det har visat sig att en mycket stor andel av cancer är kopplad till ? och i vissa fall kanske direkt orsakad av ? infektioner, säger han. Vissa typer av papillomvirus är kopplade till livmodercancer, Helicobacter pylori har visat sig vara den största orsaken till ventrikelcancer och hepatit B och C spelar en stor roll i utvecklandet av levercancer. WHO har räknat fram att var sjunde, var åttonde cancer kan hänföras till en infektion som, i princip, är vaccinerbar.
Ny teknik hjälper spruträdda
Nya beredningsformer och tekniker för att administrera vacciner är också på gång, enligt Jan Holmgren. Ett av de intressantaste forskningsområdena är en slags multiinjektioner som med säkerhet kommer att glädja alla spruträdda, men också öka följsamheten och effekten av vaccineringsprogrammen. Genom att kapsla in vaccinet i mikrokapslar tillverkade av samma typ av polymermaterial som finns i biodegraderbara kirurgiska suturer kan man få vaccininjektioner som löser ut en bestämd tid efter injektionen. Och genom att använda polymerer av lite olika sammansättning skulle man i samma injektion kunna ha en mikrokapsel som löser ut efter en vecka, en som löser ut efter två månader och ytterligare en som löser ut först efter ett år.
? Man skulle alltså i princip kunna förpacka stelkrampsvaccinationens tre doser i en och samma injektion och få primärimmunisering, boosting och återboosting i samma skott, säger Jan Holmgren. Detta är en teknik som nu går in i klinisk prövning på människa.
Naket DNA ny vaccinprincip
I arbetet med att utveckla genterapi i USA för fem år sedan upptäckte man mer eller mindre av misstag att kroppen skapade antikroppar mot naket DNA som injicerats. Denna upptäckt har sedan resulterat i en intressant ny princip för vaccinering som går ut på att man injicerar genen som kodar för det antigen som man är intresserad av, t ex hepatitantigen.
? Immunsvaret är av frapperande styrka och frekvens och man har lyckats visa effekt på ett antal arter försöksdjur såsom kycklingar, möss men även i större djur som apor får man en effektiv bildning av både antikroppar och cellulär immunitet, säger Jan Holmgren.
Arbetet med vaccinering med naket DNA är ännu så länge på forskningsstadiet och har på många områden långt kvar innan det når kliniken, men när det gäller vaccinering mot influensa och hiv, de områden som har kommit längst, pågår redan kliniska försök på människa.
Orala vaccin stor potential
Människans yttre slemhinnor har en total yta motsvarande en normal tennisbana, d v s en väsentligt mycket större yta än den enda kvadratmeter som kroppens andra utsida ? den s k hudkostymen ? upptar. Det är därför kanske inte så förvånande att cirka 80 procent av människans immunförsvar sitter i slemhinnorna i tarmen, luftvägarna och genitalia. Det slemhinnebaserade immunförsvaret är oåtkomligt för injicerade vaccin eftersom dessa aldrig når fram till slemhinnorna. Detta faktum gjorde att Jan Holmgren och hans forskargrupp började titta på möjligheterna att framställa ett oralt vaccin som skulle stimulera immunsystemet i tarmen. Resultatet av deras forskning och SBL Vaccins utvecklingsarbete lanserades för några år sedan som Dukoral ? det orala koleravaccinet.
Kanske var det en lycklig slump som gjorde att de började med ett koleravaccin eftersom det nu efteråt visat sig vara av stor vikt att konjugera andra antigen med just en del av koleravaccinet (kolera-B subenheten) för att få en bra effekt. Utvecklingen av nya orala vacciner är i full gång och Jan Holmgren kan berätta om lovande försök med ett vaccin mot karies som de håller på att utveckla där man har konjugerat ett streptokockantigen med kolerasubenheten.
Verksamt vid autoimmunitet
En intressant tanke har länge varit att kunna göra en omvänd vaccinering vid autoimmuna sjukdomar, allergier och kroniska infektioner, d v s att stänga av den skadliga immunreaktionen. Tyvärr har dock de flesta försök att göra detta misslyckats. Man har visserligen åstadkommit ganska hyfsade resultat preventivt, men för de redan insjuknade har resultaten varit mycket dåliga. Och eftersom man inte kan vaccinera hela världens befolkning mot exempelvis allergi så är det de som redan drabbats av sjukdomen som måste kunna behandlas för att man ska kunna anse det vara ett lyckat resultat.
? Det blev därför en hel del uppståndelse när vi, för tre år sedan, kunde visa att konjugering av antigen till kolera-B subenheten både kan stimulera till slemhinneimmunitet och till fenomenet oral tolerans mot systemiska inflammatoriska infektioner, säger Jan Holmgren. Vi kunde visa att konjugerade antigen är mycket effektiva i försöksdjur. Till och med enstaka doser av konjugat har visat sig vara effektiva inte bara i att förebygga utan också att reversera inflammationsreaktionen hos redan sensibiliserade individer.
På detta vis har Jan Holmgren och hans grupp, i djurförsök, lyckats visa god effekt på sjukdomar som multipel skleros, autoimmun diabetes och reumatoid artrit. Det är dock ännu för tidigt att ta ut några segrar, menar Jan Holmgren, eftersom tekniken ännu inte prövats på människa, men om det fungerar kan det resultera i nya vacciner inom en någorlunda överskådlig framtid.
? Förhoppningsvis kan vi ta detta i klinisk prövning om cirka två år, säger han.