Blodkärlsbildning eller angiogenes är en förutsättning för att en liten cancertumör ska kunna växa. Utan syre och näring framtransporterad av blodet förblir tumören liten och ger inga symtom.
Flera olika faktorer som stimulerar angiogenes har isolerats. De mest potenta tillhör familjen vaskulära endotela tillväxtfaktorer (VEGF). En väg att utveckla läkemedel är antikroppar som blockerar den receptor som VEGF binder till. Det finns flera sådana substanser som testas i djurförsök och kliniska prövningar runt om i världen
Specifik för livmodern
Förutom sina basala behov av syre och näring har olika vävnader olika behov. Det är bakgrunden till hypotesen att det också borde finnas vävnadsspecifika angiogenetiska molekyler. Forskare i USA har nu upptäckt en sådan specifik molekyler, kallad EG-VEGF (endokrin-gland-derived VEGF), som är specifik för endokrin vävnad (Nature 2001;412:877-885). Man tror att det är den första medlemmen i en stor klass vävnadsspecifika vaskulära tillväxtfaktorer.
EG-VEGF och VEGF är strukturellt olika och verkar troligen via olika receptorer. VEGF stimulera tillväxt av endotelceller i hjärta, näthinnan, äggstockar, leder och andra organ. Det påverkar också motoriska neuron i ryggmärgen. Hämning av VEGF blockerar tillväxt av tumörer i äggstockarna, men kan också öka risken för iscemisk hjärtsjukdom och degeneration av motoriska neuron.
EG-VEGF påverkar endotelceller i endokrin vävnad som i äggstockarna. Hämning av EF-VEGF bör kunna förhindra tillväxt av tumörer i äggstockarna med mindra biverkningar.
Potential för hjärtsvikt
Upptäckten av vävnadsspecifika angiogenesfaktorer ökar också möjligheten att kunna stimulera tillväxt av nya blodkärl i ischemisk vävnad på ett bättre sätt. En dålig blodförsörjning till hjärtat kan orsaka hjärtsvikt. VEGF och andra generella angiogenetiska molekyler har testats för sin förmåga att stimulera angiognes i ischemisk hjärtvävnad. Men avigsidorna av långtidsanvändning med sådana generella molekyler är att de också kan stimulera angiogenes på andra ställen ? till exempel i gömda tumörer. Försök med dessa molekyler har fungerat dåligt i de primära kliniska studier även om tidigare djurstudier verkat lovande.
Professor Lars Holmgren, vid Mikrobiologiskt och tumörbiologiskt Centrum, Karolinska institutet, Solna forskar kring substanser som bromsar blodkärlsbildning i cancertumörer.
? Att man nu har hittat vävnadsspecifika angiogenesfaktorer ökar möjligheten att kunna ta fram mer specifika läkemedel som minskar risken att störa blodkärlen i frisk vävnad, säger han. Men först måste receptorerna för de specifika tillväxtfaktorerna identifieras.
Tillsammans med två nya studier publicerade i Science (2001;293:2365) innebär det stora genombrott i angiogenesforskningen, menar han. I studierna i Science har man visat att blodkärl spelar en mer aktiv roll än man tidigare trott i utvecklingen av olika organ. Forskare vid universitetet i Harward, USA rapporterar att blodkärl inducerar utveckling av pancreas och lever till och med innan blodkärlen fungerar. En molekylär signal, som ännu inte är definierad, gör att de embryonala blodkärlen inte bara växer utan differentierar i komplexa strukturer. Förståelse för hur celler differentieras är avgörande för framtida stamcellsbaserad behandling av olika sjukdomar.