“Frågan om prissättning är akut”

”Inom kort” ska den aviserade utredningen om prissättning för läkemedel sjösättas. När exakt det blir är inte klart, men åtminstone innan sommaren enligt socialdepartementets presstjänst.

– Det är delar i detta som är akut. Inte minst på grund av Cimziadomen som kom för ett tag sedan, vilket gör att vi måste reda ut vad som verkligen gäller. Men det finns även andra aspekter som man måste ta upp, säger Gabriel Wikström.

Det handlar bland annat om det ökade antalet nya, ofta effektiva men dyra läkemedel för små patientgrupper och hur man ska säkerställa en jämlik tillgång till dessa över hela landet. Men även om hur vården i stort tar upp och använder nya innovativa läkemedel.

– Grunden för hela synen på läkemedelsområdet och hur vi har valt att arbeta är en överenskommelse som funnits om att vi ska sänka priserna på gamla läkemedel där patenten har gått ut. Men då måste vården svara upp med att snabbare kunna införa nya läkemedel, säger Gabriel Wikström.

Här ser ministern att regioner och landsting har det övergripande ansvaret att samordna kring läkemedelsintroduktioner och rigga budgeteringssystem för att hantera bland annat nya, dyra men effektiva läkemedel. Ett sätt är att inte koppla den ökade kostnaden enbart till den enskilda kliniken.

– Som enskild klinikchef kan man uppleva att man visserligen skulle kunna bota en patient med ett nytt dyrt läkemedel, men att det äter upp budgeten och bidrar till att andra patienter blir lidande, och då avstår. Men i landstinget som helhet är kanske de pengarna väldigt små i sammanhanget och då måste man fråga sig hur man på ett bättre sätt kan rigga en organisation och en incitamentsstruktur som bidrar till att lösa detta.

Är detta regionernas ansvar?
– Ja, jag tycker att det till stor del är regionernas ansvar. Det övergripande hur priserna sätts och hur vi värderar nyttan med den typen av läkemedel kontra andra patientgrupper och andra behandlingar måste naturligtvis göras utifrån TLVs sida i nära dialog med branschen. Men när prissättningen finns på plats måste man fråga sig hur man ska införa de nya läkemedlen i respektive landsting. Hur ska man se till att de verkligen kommer till användning?

Hur kan regeringen och den nationella läkemedelsstrategin bidra till detta?
– NLS kan bidra till att ta upp den principiella frågeställningen som finns kring kostnader och prioriteringsordningar och peka ut det som en gemensam utmaning. Genom att alla aktörer blir överens om vad som är visionen men också om vad som är de viktigaste utmaningarna finns det en legitimitet för till exempel regeringen att gå vidare med ett utredningarbete på det här området. Det kan leda till att vi får en bättre ordning för användning av den här typen av läkemedel.

Just nu pågår Anders Lönnbergs arbete med att samordna life science-sektorn, där många av de här frågorna hanteras. Hur ser ni till att arbetet med NLS krokar i det arbetet?
– Genom att ha en dialog och en nära samverkan med varandra, och det har vi. Jag tycker att det redan nu går väldigt mycket hand i hand.

Vad är det mest prioriterade arbetet i NLS?
– Att samverkan mellan olika aktörer inom området fördjupas och fortsätter och att man kan behålla det långsiktiga perspektivet. Det här är en komplex värld med långa ledtider och många aktörer. Utan samverkan skulle vi ganska snabbt få en fragmentisering, möjligtvis med kortsiktiga vinster för några, men på sikt skulle det bli sämre för alla.

Vilken är den största utmaningen som NLS ska ta sig an?
– Att bidra till arbetet med att sluta de påverkbara hälsoklyftorna. Det handlar om jämlik tillgång till läkemedel, om att se till att vi har ett system som på det stora hela är sammanhållet och som kan syfta till att vi tar långsiktiga beslut, att vi inte fragmentiseras och att vi inte låter enskilda egenintressen gå före det som är det allmännas bästa. Det är det viktigaste.

Hur går det med frågan om hur antroposofiska läkemedel ska regleras?
– Frågan bereds fortfarande inom regeringskansliet. Målsättningen är att vi ska vara klara och ha kommit fram till ett beslut innan juni. Därför satte vi förlängningen till dess.

I väntan på att regeringen fattat beslut om antroposofläkemedel ska regleras inom ramen för den svenska läkemedelslagstiftningen eller inte fick Vidarkliniken förlängt tillstånd att sälja antroposofläkemedel. Tillståndet gäller som längst till och med den 30 juni 2016.