Höga FoU-kostnader för läkemedel är ett ofta använt argument från industrins håll i den heta debatten om stigande läkemedelspriser. Prisstegringarnas försvarare menar att det kostar så mycket att ta fram nya läkemedel att detta motiverar prisbilden.
En ofta citerad siffra i denna debatt kommer från en studie som amerikanska forskare publicerade 2016 i Journal of health economics. De analyserade 106 slumpmässigt valda läkemedel på den amerikanska marknaden från tio läkemedelsföretag.
Enligt denna analys var den genomsnittliga forsknings- och utvecklingskostnaden på vägen från idé till godkänt läkemedel 2,8 miljarder dollar (räknat i 2018 års penningvärde). En FoU-kostnad som motsvarar omkring 26,7 miljarder svenska kronor.
Ny studie visar lägre kostnad
Nu publicerar andra forskare en ny studie där de kommit fram till en betydligt lägre FoU-kostnad för nya läkemedel. Det är forskare vid London school of economics and political science som analyserat data om 63 läkemedel från 47 amerikanska läkemedelsföretag.
Det handlar om läkemedel som den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA godkände 2009-2018. Många av dem är även godkända i EU och används av patienter i bland annat Sverige. Studien har publicerats i Jama.
Den nu aktuella studien visade på betydande kostnadsskillnader mellan olika behandlingsområden. Dyrast att ta fram var, enligt studien, cancerläkemedel. Där var den genomsnittliga FoU-kostnaden per läkemedel 2,8 miljarder dollar (26,4 miljarder kronor). Billigast var läkemedel mot sjukdomar i nervsystemet, med en genomsnittskostnad på 0,7 miljarder dollar (7,3 miljarder kronor).
När forskarna räknade fram ett genomsnitt för samtliga analyserade läkemedel blev detta 1,3 miljarder dollar (cirka 12,7 miljarder kronor). Alltså en knappt hälften så hög siffra som i den ofta citerade studien från 2016.
Olika urval
Det går dock inte att jämföra de två studierna rakt av även om de har metodmässiga likheter. Båda har följt läkemedlen ända fram till och med godkännande och strävat efter att få med alla faktorer som påverkar FoU-kostnaden. Exempelvis har forskarna tagit med kostnader för bakslag i forskningen och nedlagda läkemedelskandidater.
Men studierna har skilda urvalsmetoder. Den högre genomsnittliga FoU-kostnaden i studien från 2016 baserades på konfidentiella data som läkemedelsföretag ställde till förfogande. Forskarna bakom den nu aktuella Jama-studien påpekar att dessa tidigare data därför inte kan kontrolleras av oberoende granskare.
I sin egen studie använde Jama-forskarna däremot offentliga uppgifter om forsknings- och utvecklingskostnader. Det är uppgifter som börsnoterade företag enligt amerikansk lag måste rapportera till myndigheten United States Securities and Exchange Commission, SEC. Forskarna tog bara med de 63 läkemedel som det gick att hitta SEC-data om, vilket var en knapp femtedel av alla terapier som FDA godkände under perioden.
Efterlyser ökad öppenhet
Med denna urvalsmetod blev, skriver forskarna i studien, mindre läkemedelsföretag överrepresenterade i materialet. Det blev även en överrepresentation av läkemedel godkända 2014-2018 och av vissa typer av läkemedel, bland annat särläkemedel.
Forskarna efterlyser möjligheter att göra mer heltäckande analyser och fortfarande bygga på öppna data. De framhåller att det är viktigt att få en så korrekt bild som möjligt av FoU-kostnaderna för dem som betalar för läkemedlen. Detta eftersom ”Sådan kunskap kan bidra till riktlinjer för prissättning som ger adekvata belöningar till innovativa läkemedel som skapar värde för hälso- och sjukvårdssystem”.
För att nå dit krävs det, menar forskarna, större transparens kring forsknings- och utvecklingskostnader från läkemedelsindustrins sida.
