I decennier har landstingen låtit Apoteket AB sköta läkemedelsförsörjningen på sjukhusen. Men i början av 2011 går avtalen med Apoteket Farmaci ut i sju landsting. Och nu går det inte att förnya avtalen längre. Det som sjukhusen väljer att inte driva i egen regi ska enligt lag upphandlas. För landstingen innebär det mycket arbete med att reda ut vad det är som Apoteket Farmaci gjort för att sedan fatta beslut om vad som ska finnas med i upphandlingen.
Eller som Björn Johansson, apotekare i Hallands landsting beskriver det; landstingen tvingas nu fundera på hur elefanten bäst ska styckas.
– Det är komplicerade saker, med väldigt många förlopp och detaljer. Ska man skriva ett anbudsunderlag måste det vara så komplett som möjligt, för det som inte står där, det kan man inte heller åberopa senare.
Nu tvingas landstingen specificera på ett helt annat sätt än man gjort då Apoteket AB skötte helheten. En del landsting, till exempel Stockholm har redan nu ett tämligen slimmat avtal med Apoteket AB som gäller försörjningstjänsten av läkemedel medan andra, till exempel Region Skåne, har ett »totalpaket« som innefattar såväl distribution, skötsel av de interna sjukhusapoteken som kunskapstjänster.
Björn Johansson beskriver detaljnivån som en av stötestenarna när man i Halland filar på kravspecifikationen.
– Vi har till exempel cirka 500 enheter som beställer varor. För varje vårdcentral, tandläkarmottagning, anestesiavdelning och psykiatrimottagning behöver vi en specifikation på vad det är för service de vill ha för att en anbudsgivare ska kunna räkna på det.
Senast i April måste anbudsförfrågan för Hallands räkning gå ut säger Björn Johansson.
– Annars får vi nog sköta allt själva…
Trots att man inte är färdiga med styckningen av sina elefanter i Kronoberg, Blekinge och Kalmar gick man strax före jul ut med en gemensam anbudsförfrågan.
– Vi har valt att tillsammans upphandla försörjningen av läkemedel till våra vård-inrättningar samt tillverkningen av cytostatika och radiofarmaka.
I det gemensamma anbudsunderlaget finns inget krav på sjukhusapotek, det vill säga att varorna ska finnas i förråd på sjukhusen.
– Nej, kravet är att de ska levereras inom överenskommen tid till enheterna. Löser man det på ett annat sätt har vi inga åsikter om det.
– När det gäller extemporetillverkningen har vi däremot som krav att det ska tillverkas i de lokaler vi tillhandahåller.
Det som Stephan Schuhmeier beskriver som förädlingen av försörjningen har man plockat bort i den gemensamma upphandlingen.
– Där kan det också hända att vi gör olika bedömningar om vad av det som ska upphandlas eller inte och kommer kanske att gå ut med egna anbudsförfrågningar.
Som exempel på tjänster man ännu inte tagit ställning till nämner Stephan Schuhmeier kvalitetsgranskningar och läkemedelsservice.
– Tittar man på totalen behöver vi nog i princip de tjänster vi har idag, frågan är bara vem som ska sköta det, vi själva eller någon annan, och det svaret har vi lite tid till på oss att fundera över.
– Men det finns förstås sådant som kan göras mer eller mindre rationellt. Kan man till exempel tänka sig att vården själv går igenom förråden och att någon annan fyller på eller ska vården själv fylla på och någon annan läsa av att avdelningarna håller sig till det upphandlade sortimentet?
När det gäller förrådshållningen av läkemedel handlar Apoteket Farmacis jobb idag till stor del om att styra upp sortimentet, menar Stephan Schuhmeier, det vill säga hålla koll på att man på enheterna använder och beställer de läkemedel landstinget upphandlat.
– Men man kan ju fundera över om det inte kan läggas på vården att ta ett större ansvar för att hålla sig till det av landstinget upphandlade sortimentet.
Både Stephan Schuhmeier och kollegan i Kronoberg, Magnus Munge, är exempel på att landstingen nu har behov av egna anställda apotekare. Båda har värvats till sina landsting från Apoteket Farmaci i början av förra året bland annat för att arbeta med upphandlingarna. Idag har i princip alla landsting åtminstone en anställd apotekare. Sveriges Farmacevtförbund har idag cirka 90 yrkesverksamma apotekare anställda i landstingen, vilket är en fördubbling på bara något år.
– Ett skäl att vi fick de här jobben är ju att vi kan den andra sidan också, konstaterar Stephan Schuhmeier.
– Efter att nu ha arbetat på den här sidan, det vill säga som beställare har det verkligen blivit synligt hur intimt förknippade landstingen och Apoteket AB varit, säger Magnus Munge på landstinget i Kronoberg.
Hur stark symbiosen varit är beställar-stödet ett exempel på. Det it-system som idag används av de flesta landsting för att beställa hem läkemedel till enheterna har tagits fram av Apoteket AB och ägs idag av dotterbolaget Apoteket Farmaci. Landstingen, med Stockholm, Västra Götaland och Region Skåne i spetsen har krävt att det, liksom det tidigare av Apoteket AB ägda expeditionsstödet för öppenvårdsapoteken, tas över av Apotekens service AB så att det åtminstone under en tid kan vara en övergångslösning
– Det är svårt att gå ut med en anbuds-förfrågan utan ett färdigt it-system, menar Birgitta Thörnvall Bergendahl på medicinska ledningsstaben i Stockholm, liksom många av hennes kollegor i landstingen.
Så, vilka kommer då att vara de nya hugade beredda att ta upp konkurrensen med Apoteket Farmaci?
– Att göra en upphandling på en marknad som egentligen ännu inte finns är
onekligen ganska annorlunda jämfört med de jag gjort tidigare, säger Fredrik Larsson upphandlare på Kronobergs landsting och som sköter själva upphandlingsförfarandet.
Han liksom andra beskriver det som en omogen marknad. Apoteket Farmaci finns, KD och Tamro har tidigare sagt sig vara intresserade.
– Men vi vet inte riktigt vilken roll de vill ta på den nya marknaden eller hur företaget som köpte expeditionsapoteken på sjukhusen, Vårdapoteket, kommer att agera. Eller om det dyker upp helt nya företag.
Och i nästa steg, när anbuden ska värderas, finns det inga tidigare erfarenheter att luta sig mot, inga referenser att hämta.
– Du får ringa i mars igen och höra om jag har något hår kvar efter att vi utvärderat det här, säger Stephan Schuhmeier.
