Sverige fortsätter att ha en hög vaccinationstäckning. Det visar årsrapporten för det nationella barnvaccinationsprogrammet 2019, som Folkhälsomyndigheten publicerar i dag.
Årsrapporten, som tagits fram i samarbete med Läkemedelsverket, visar en 97-procentig anslutning till barnvaccinationsprogrammet bland tvååringarna. Det är samma nivå som i fjol och under en rad av år dessförinnan.
Nytt vaccin infördes
När det gäller cancerskyddande vaccinering mot humant papillomvirus, hpv, syntes en ökad vaccinationstäckning. I slutet av 2019 var 86 procent av alla 13-åriga flickor vaccinerade med minst en dos hpv-vaccin, vilket är två procentenheter mer än föregående år. 80 procent av flickorna var även vaccinerade med två doser hpv-vaccin.
I september 2019 infördes vaccination mot rotavirusinfektion i barnvaccinationsprogrammet. Till och med april 2020 vaccinerades 89 procent av barnen födda september–december 2019 med en dos och 81 procent med två doser av vaccin mot rotavirusinfektion.
Mässling främst hos ovaccinerade
Vaccinen i barnvaccinationsprogrammet skyddar mot tio sjukdomar. På grund av hög vaccinationstäckning är det därför få eller inga i vårt land som insjuknar i dessa sjukdomar. Under 2019 rapporterades till exempel inga fall av röda hund eller stelkramp, och endast enstaka fall av huddifteri.
När det gäller mässling inträffade i fjol en nedgång efter två år med relativt många fall på grund av större utbrott. Tre mindre utbrott med två-tre fall i varje rapporterades, och totalt drabbades 20 personer av mässling under 2019. Fem av dem var barn som inte var vaccinerade mot mässling. Två var yngre än 18 månader, i ett av dessa fall hade föräldrarna avstått från vaccinationen och i ett annat fall hade de skjutit på den.
Av de 15 vuxna som insjuknade i mässling var tio ovaccinerade. I ytterligare fyra fall var det oklart om personerna var vaccinerade och en person insjuknade trots tre vaccindoser, vilket är mycket ovanligt.
Hur klarar vaccinationsprogrammet pandemin?
Säkerhetsuppföljningen visade att totalt 469 misstänkta biverkningar rapporterades efter sammanlagt nästan 1,37 miljoner registrerade vaccindoser. Biverkningsrapporterna från vården gällde främst redan kända, övergående biverkningar. Vanligast var feber och lokala reaktioner vid injektionsstället.
Årsrapporten blickar även framåt, på den fortsatta vaccineringen under pandemin. I många länder har coronapandemin lett till uteblivna vaccinationer och minskat vaccinationsskydd. I Sverige har dock vaccinationsverksamheten vid barnavårdscentralerna enligt Folkhälsomyndigheten hittills kunnat fortsätta, med vissa anpassningar.
Myndigheten har nu startat en studie för att övervaka hur denna verksamhet klarar pandemisituationen över tid. Studien fokuserar på barnvaccinationsprogrammets första del, för barn 0-6 år.
”Förhoppningen är att studiens resultat kan bidra med kunskap båda nationellt och internationellt, om hur man i en krissituation förhindrar utbrott av sjukdomar som kan förebyggas med vaccin”, skriver myndigheten.
