För 50 år sedan blev Apotekarsocieteten den ideella och oberoende medlemsorganisation som den är i dag. Detta kommer vi på Läkemedelsvärlden att uppmärksamma genom att att göra tillbakablickar i vår föregångare Svensk farmaceutisk tidskrift från 1971. Vi börjar i dag med en återblick på den nybildade föreningens allra första vetenskapliga symposium.
Apotekarsocieteten har en lång historia
Apotekarsocieteten grundades 1778 då de första stadgarna upprättades och godkändes av dåvarande medicinalmyndigheten. Men Apotekarsocietetens namn finns med i dokument redan från 1683. Då kompletterades de privilegier som kung Karl XI utfärdat för en handfull apotekare i Stockholm några år tidigare till att omfatta apotekare i hela landet. Och i dessa privilegier nämns Apotekarsocieteten.
Fram till i början av 1970-talet var det apotekarna själva som ägde och drev sina apotek, och Apotekarsocieteten fungerade då som en serviceorganisation för apoteken. Men 1971 tog staten över apoteksverksamheten och köpte då Apotekarsocietetens serviceverksamhet. Apotekarsocieteten frånträdde därmed rollen som talesman för det svenska apoteksväsendet.
I ett nummer av Svensk farmaceutisk tidskrift, nuvarande Läkemedelsvärlden, från 1971 beskrivs att Apotekarsocieteten ”har ändrat skepnad, men att dess huvuduppgift – ”att genom sina aktiviteter söka bidra till att farmacin utvecklas och överlever” – kvarstår.”
Höll sitt första symposium
En av de saker som Apotekarsocieteten gjorde i sin nya form som ideell medlemsorganisation var att hålla föreningens första vetenskapliga symposium. Det gick av stapeln mellan den 26 och 28 oktober 1971 på Foresta på Lidingö och handlade om det än i dag aktuella och diskuterade ämnet cannabis. Det internationella symposiet med temat ”Chemistry and biological activity of cannabis” hade omkring 100 deltagare där cirka hälften var utländska vetenskapsmän.
På symposiet diskuterades bland annat hur långt cannabisforskningen hade kommit, vad det gjordes för studier på cannabis och vad man visste om de kemiska och biologiska aspekterna. Deltagarna fick lyssna till ett drygt 40-tal föredrag av talare från bland annat USA, Israel, Brasilien, Grekland, dåvarande Tjeckoslavakien, England, Nederländerna och Sverige. ”Totalt var 16 länder representerade, ett gott bevis på hur utbrett intresset för cannabis har blivit men också på den svenska cannabisforskningens internationella anseende”, skriver Svensk farmaceutisk tidskrift.
Öppningsföreläsningen hölls av Dr Leo Hollister från Stanford university och handlade om humanfarmakologiska studier av cannabis. Han framhöll bland annat att de ”historiska beskrivningarna av cannabis kliniska effekter har visat sig vara mycket exakta, men för att vi i dag skall kunna göra meningsfulla farmalogiska studier måste en rad osäkerhetsfaktorer elimineras.”
I ett annat föredrag som hölls av Professor Raphael Mechoulam från Jerusalem, diskuterades cannabinoidernas kemi. Han avslutade sitt föredrag med att påpeka ”att vi kanske har cannabinoider eller derivat av dem som aktiva läkemedel inom ett par år.”
Dr Norman Zinberg från Cambridge Massachusetts pekade i ett annat föredrag på farorna med att försöka avskaffa cannabisbruket. ”Hans erfarenheter som amerikansk arméexpert i Vietnam visar att marihuanarökarna bland de amerikanska soldaterna av rent praktiska skäl gick över till heroin när arméledningen inledde en våldsam antimarihuanakampanj. Heroinet har fördelarna att vara luktfritt och mindre skrymmande, och alltså svårare att upptäcka”, skriver Svensk farmaceutisk tidskrift.
Cannabisdiskussionen fortfarande aktuell
I dag, 50 år senare, är frågan om cannabis som läkemedel fortfarande aktuell. I Sverige finns två godkända cannabisbaserade läkemedel med ämnet cannabidiol (CBD) som utvinns ur hampa. Dessa är Epidyolex som innehåller enbart CBD, och Sativex som innehåller både CBD och tetrahydrocannabinol (THC). Medicinsk forskning pågår, men hittills har CBD bara visat sig vara effektivt för vissa specifika tillstånd.
Detta bekräftades av flera experter på seminariet Cannabis som medicin – vad säger vetenskapen? som anordnades av Läkemedelsvärlden och Apotekarsocieteten 2017.
Apotekarsocieteten anordnar alltså även i nutid liknande vetenskapliga träffar som för 50 år sedan. Något som kanske skulle ha glatt Dr Leo Hollister. Han avslutade nämligen symposiet 1971 med att tacka Apotekarsocieteten och säga att det var ett av de bästa symposier han hade deltagit i. ”Han ansåg sig också kunna vara helt optimistisk inför kommande konferenser i Apotekarsocietetens regi”, skriver Svensk farmaceutisk tidskrift.
