Förskrivningen av adhd-läkemedel har ökat ända sedan 2006 då Socialstyrelsen började att kartlägga den. I ett pressmeddelande kallar Socialstyrelsen ökningen “exceptionell”.
För närvarande har 190 000 personer i åldrarna 5-64 år i Sverige en adhd-diagnos och använder adhd-läkemedel. Det framgår av Socialstyrelsens nya uppföljningsrapport som omfattar utvecklingen till och med i fjol.
– Eftersom andelen som får diagnosen fortsätter öka och antalet nya fall inte visar någon tendens att stanna av, räknar vi med att andelen som diagnostiseras kommer att fortsätta öka, säger Peter Salmi, utredare på Socialstyrelsen, i pressmeddelandet.
Två olika former
Adhd (attention deficit hyperactivity disorder) är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Vanliga symtom är uppmärksamhetsproblem, impulsivitet och överaktivitet i sådan grad att det påverkar vardagslivet rejält.
Det finns även en form som huvudsakligen ger uppmärksamhetsproblem och kallas add. Adhd är vanligare hos pojkar och män och add är vanligare hos flickor och kvinnor.
Adhd-läkemedel används mot båda formerna.
Förskrivningen av adhd-läkemedel ökar
I den nya rapporten konstaterar att förskrivningen av adhd-läkemedel under fjolåret var högst i åldrarna 10-17 år. Där hade åtta procent av pojkarna och fyra och en halv procent av flickorna minst ett uttag av adhd-läkemedel.
Sedan starten av coronapandemin har läkemedelsförskrivningen och antalet nya adhd-diagnoser ökat ännu snabbare än tidigare.
Under de tre senaste åren har andelen barn och unga som fått en adhd-diagnos således ökat med uppemot 50 procent. Även bland de yngsta barnen, 5-9 år, såg Socialstyrelsen en kraftig ökning – närmare 45 procent.
Stora skillnader i landet
Det är stora skillnader mellan olika regioner när det gäller förskrivningen av adhd-läkemedel. Gotland är den region där störst andel av pojkarna och flickorna i åldrarna 10-17 år får adhd-läkemedel.
I Västernorrland, som ligger lägst, är andelen knappt hälften så stor som på Gotland.
Uppgången beräknas fortsätta
Socialstyrelsen beräknar att 10,5 procent av pojkarna i åldrarna 5-17 år i landet och 6 procent av flickorna hade en adhd-diagnos 2022.
– Vi tror att andelen kommer att öka till 15 procent för pojkar och 11 procent för flickor innan utvecklingen skulle kunna plana ut, säger Peter Salmi.
Om man jämför med epidemiologiska adhd-studier bland skolbarn är 15 respektive 11 procent mer “än de förväntade andelarna”, skriver Socialstyrelsen i rapporten.
Myndigheten anser att det är oklart varför ökningen är så stor och framhåller att det är viktigt att fortsätta följa den för att utröna vad som ligger bakom.
“Utvecklingen väcker frågor exempelvis kring diagnostiken av adhd och varför fler i befolkningen tycks rymmas inom diagnoskriterierna i dag”, skriver Socialstyrelsen.
