Allt fler personer i Sverige med diagnosen hypotyreos, underfunktion i sköldkörteln, får läkemedel med hormon från svinsköldkörtel på licens. Men det saknas vetenskapligt stöd för att denna behandling har bättre effekt än standardbehandling med syntetiskt sköldkörtelhormon. Och eventuella långtidsbiverkningar av torkat svinsköldkörtelextrakt är dåligt undersökta.
– Ett grundproblem är överdiagnostik av hypotyreos. Ribban att sätta in läkemedel har blivit lägre, säger sköldkörtelexperten Jan Calissendorff, överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset och forskare vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi vid Karolinska institutet.
Tidigare standardbehandling
Hypotyreos, behandlas i dag normalt med syntetiskt sköldkörtelhormon, vanligen levotyroxin med produktnamnen Levaxin eller Euthyrox. Men en del patienter som inte känner sig bättre av den behandlingen vill i stället ha läkemedel med hormon från svinsköldkörtel.
Dessa preparat är baserade på torkad sköldkörtel från gris. De kallas NDT-preparat (natural desiccated thyroid) eller DTE-preparat (desiccated thyroid extract).
Sådana preparat var standardbehandling under 1950- och 60-talen, men under 1970-talet gick läkarna över till läkemedel med syntetiskt sköldkörtelhormon. Orsaken var bland annat att de syntetiskt framställda tabletterna höll en jämnare kvalitet och gav en stabilare hormonnivå i kroppen.
Vittnesmål i sociala medier bidrar
På senare år har dock behandling med hormon från svinsköldkörtel fått något av en renässans i Sverige. Detta har skett samtidigt som allt fler får diagnosen hypotyreos och förskrivs läkemedel med levotyroxin.
År 2023 var det nästan 489 000 patienter i Sverige som stod på denna standardbehandling, enligt Socialstyrelsens läkemedelsdatabas. Både antalet patienter och andelen patienter per tusen invånare har stadigt ökat de senaste fem åren.
Men det är inte alla med diagnosen hypotyreos som tycker att dagens standardbehandling hjälper. De blir inte av med trötthet och andra symtom och sätter då ibland sitt hopp till NDT-preparat. En orsak till den ökade efterfrågan på hormon från svinsköldkörtel är sannolikt alla vittnesmål på nätet från patienter som upplevt en förbättring av denna behandling.
Även patientföreningen Sköldkörtelförbundet har tidigare haft en positiv hållning till NDT-behandling.
Hormon från svinsköldkörtel ökar
Läkemedelsvärlden har begärt uppgifter från Läkemedelsverket om antalet licensansökningar för NDT-läkemedel. De visar en fortsatt snabb uppgång sedan 2018 då vi gjorde en likadan undersökning.
I Sverige används för närvarande tre olika licensläkemedel med torkat extrakt från grissköldkörtlar. Dessa licensläkemedel, som alltså är godkända i andra länder, heter Armour thyroid, Erfa thyroid och Thyroid.
Under förra året fick Läkemedelsverket in sammanlagt 2 894 licensansökningar gällande något av dessa tre preparat. Det är en ökning med cirka 86 procent sedan 2018 då myndigheten fick 1 560 ansökningar.
Och tittar man tio år bakåt i tiden syns en ökning på hela 400 procent.
Saknar vetenskapligt stöd
Liksom tidigare beviljade Läkemedelsverket i fjol de flesta av licensansökningarna om NDT-läkemedel. Det var 2 808 ansökningar som fick ja.
Men samtidigt visar aktuella forskningsöversikter att det inte finns några pålitliga vetenskapliga belägg för att NDT-preparat skulle vara effektivare än standardbehandling hos vissa patienter.
I april i år publicerade danska forskare en forskningsöversikt om frågan i tidskriften Thyroid. Forskarna konstaterar där att inga behandlingsriktlinjer i dag rekommenderar NDT-behandling. Men att upp till fem procent av endokrinologerna i de flesta av Europas länder ändå förskriver sådana preparat. Ännu mer utbredd är NDT-förskrivningen i Irland (13 procent av endokrinologerna) och i Sverige (17 procent av endokrinologerna enligt en enkätstudie).
Låg kvalitet på de flesta studier
De danska forskarna dammsög databaser efter studier av hypotyreosbehandling som jämförde sedvanlig behandling med levotyroxin med NDT-behandling, och/eller med en syntetisk kombination av levotyroxin och liotyronin, ett annat sköldkörtelhormon.
Sökningarna omfattade perioden fram till 6 januari i år. Forskarna hittade 14 studier som höll tillräcklig kvalitet för att ta med i översikten. Bara två av dessa är randomiserade, kontrollerade studier där deltagarna lottades slumpmässigt till någon av behandlingarna och inte visste vilken behandling de fick.
De randomiserade studierna visade inga skillnader mellan behandlingarna, vare sig beträffande livskvalitet eller symtombild.
Data om biverkningar saknas
Men nio studier var i stället icke randomiserade studier där deltagarna alltså inte lottades slumpmässigt till behandlingarna utan var medvetna om vilken behandling de hade. Ytterligare tre av de 14 studierna var fallstudier om utvalda patientfall.
I dessa icke blindade eller randomiserade studier rapporterade patienterna bättre effekter på livskvalitet och symtom av NDT-behandling än av standardbehandlingen.
De danska forskarna framhåller att merparten av forskningen om behandling med hormon från svinsköldkörtel har ett upplägg som sänker bevisvärdet. Deras slutsats är att det saknas vetenskapligt stöd för att NDT-preparat kan ha bättre effekt.
Forskarna efterlyser också mer data om eventuella biverkningar och negativa långtidseffekter av dessa behandlingar. Enligt några av studierna i översikten kunde NDT-behandling kopplas till högre hjärtfrekvens, viktminskning och förändrade blodfetter.
Svensk forskningsöversikt
Till samma slutsatser kom svenska forskare som i fjol presenterade en systematisk genomgång av forskningen om effekten av torkat svinsköldkörtelextrakt. Undersökningen gjordes vid utvärderingsenheten Camtö i Region Örebro län. Camtö står för Centre for assessment of medical technology in Örebro.
Örebroforskarna analyserade forskningen om NDT-preparat under åren 2000-2022. De fann inget vetenskapligt stöd för bättre effekt av torkad svinsköldkörtel än av syntetiska levotyroxintabletter.
Liksom sina danska kollegor påpekar Örebroforskarna också att det saknas studier om risken för biverkningar av NDT-preparat.
Initiativ från vården
Initiativet till Camtö:s kunskapsöversikt kom från hälso- och sjukvården i regionen som såg att kostnaderna för NDT-behandling ökar. Licensläkemedlen förskrivs inom läkemedelsförmånen och är dyrare än standardbehandlingen.
Enligt Camtö:s rapport har det skett en snabb prisökning för preparaten med hormon från svinsköldkörtel. Det genomsnittliga priset ökade med 84 procent mellan 2015 och 2021.
Tillsammans med en ökande förskrivning ger detta en rejäl kostnadsökning för regionerna. Regionernas sammanlagda kostnad för subventionen av NDT-preparat var 2021 närmare 100 miljoner kronor.
Privat vård skriver ut mest
Camtöforskarna såg också en stor variation mellan Sveriges regioner när det gäller licensförskrivning av NDT-preparat. Bland de 17 regioner som ingick i kartläggningen var det Region Värmland som hade klart flest patienter med NDT-recept per 100 000 invånare.
Där var det år 2021 drygt 105 patienter per 100 000 invånare som fick minst ett sådant recept. Den lägsta frekvensen fanns i Region Jönköping med 8,8 recept per 100 000 invånare.
Kartläggningen visade även att det framför allt är privata vårdgivare som skriver ut dessa läkemedel. I Region Örebro län stod privata vårdgivare 2021 för 94 procent av denna förskrivning. Ett liknande mönster syntes i övriga regioner.
Ser effekt hos ett fåtal
Jan Calissendorff är överläkare och docent vid Karolinska universitetssjukhuset. Han är endokrinolog och har under många år intresserat sig för sköldkörtelsjukdomar, både forskningsmässigt och i den kliniska vardagen. Han är en ofta tillfrågad expert på området och engagerar sig även i debatten om sköldkörtelvården.
Jan Calissendorff har själv ett litet antal patienter som han skriver ut licensläkemedel med hormon från svinsköldkörtel till.
– Det finns enstaka patienter som mår hållbart bättre med denna behandling, säger han till Läkemedelsvärlden.
Men den kraftiga och mångåriga ökningen av licensförskrivningen av NDT-preparat oroar honom. Ett skäl är bristen på säkerhetsdata.
Efterlyser fler studier
Enligt Jan Calissendorff kan det vara svårare att dosera NDT-preparaten så att patienten får en korrekt och jämn nivå av sköldkörtelhormon i blodet.
– Många som har de här alternativet blir lätt överbehandlade.
Med en hormonnivå i överkant går olika system i kroppen på ständigt högvarv. Det kan bland annat öka risken för hjärt-kärlproblem.
– Det finns en olycklig bild både hos många patienter och vissa i vården att NDT-behandling är ofarlig. Det vet vi dock i själva verket väldigt lite om. Mer forskning behövs och man kan fråga sig varför de företag som marknadsför de här preparaten inte gör sådana studier.
Varnar för medikalisering
Jan Calissendorff anser att grundorsaken till den ökade användningen av NDT-preparat – utan vetenskapligt stöd – ligger i det som brukar kallas medikalisering. En stark strävan i vården och i samhället i stort att sätta en medicinsk diagnosetikett på alla fysiska och psykiska besvär som kan drabba oss.
– I en pressad primärvård kan detta göra att man ställer diagnosen hypotyreos och skriver ut läkemedel till en patient som är trött och inte mår bra, även vid bara lätt avvikande provsvar, säger han.
– Och om patienten då inte blir bättre av den första behandlingen och vill ha NDT-preparat kan det kännas svårt att säga nej. Men i själva verket kanske det inte har med sköldkörteln att göra att patienten inte mår bra. Det kan bero på allt ifrån andra sjukdomar till olika påfrestningar i livet.
Har råd till kollegor
Han har ett konkret råd till kollegor som möter patienter med diffusa symtom och där hypotyreos är en av de orsaker man kan misstänka:
– Sätt inte in läkemedel med sköldkörtelhormon på grund av ett enda avvikande värde vid ett tillfälle. Följ i stället upp patienten vid flera tillfällen. Hos omkring 60 procent av dem med lätt avvikande värden normaliseras de av sig själv inom tre månader.
Rådet beror inte bara på att han vill minska överdiagnostik och överbehandling. Han varnar också för att läkaren genom att snabbt bestämma sig för diagnosen hypotyreos riskerar att missa andra allvarliga medicinska orsaker till besvären.
– I värsta fall visar det sig så småningom att patienten har en mycket allvarligare sjukdom.
