Forskning om läkemedelsanvändning är ett verkligt brett forskningsfält, förklarar apotekaren och forskaren Björn Wettermark. Han är professor i läkemedelsepidemiologi vid Institutionen för farmaci vid Uppsala universitet och inriktad på just forskning om läkemedelsanvändning.
Nästa år planerar han och hans medarbetare att samla omkring 300 forskarkollegor till en internationell konferens i Uppsala. Den heter Eurodurg 2025, där “durg” står för drug utilization research group, en ideell nätverksorganisation för forskning om läkemedelsanvändning.
Det är forskning som ofta är ett samarbete mellan akademin och hälso- och sjukvården. Här finns studier om allt ifrån patienters följsamhet till ordinationen till exempelvis miljöaspekter på läkemedelsförskrivningen.
Läkemedelsanvändning i fokus
Konferensen ordnas vartannat år och nu är det för första gången Sveriges tur, den 1-4 juli 2025. Det är mer än ett halvår kvar dit, men i Uppsala pågår förberedelserna för fullt. Läkemedelsvärlden talade med Björn Wettermark som är ordförande i den lokala organisationskommittén och sitter i styrelsen för Eurodurg.
Hur går det med konferensförberedelserna?
– Det är intensivt, men det går framåt. Vi har fått fram ett utkast till program och håller som bäst på med att tillfråga dem vi vill ha som föreläsare. Några har redan tackat ja och vi har precis öppnat sidan där man kan skicka in abstracts. Vi räknar med att även kunna öppna anmälningssidan inom kort så att deltagare kan börja registrera sig.
Vad hoppas du ska locka dina internationella kollegor att anmäla sig till konferensen?
– Vi har ett attraktivt program med spännande ämnen och en del tunga namn bland de tilltänkta föreläsarna som nog kan bli publikdragande. Jag tror också att många tycker att det är häftigt att komma hit till den gamla lärdomsstaden Uppsala – det ska bli väldigt kul att visa upp den!
– Dessutom märks det fortfarande tydligt att många nu efter pandemin uppskattar att kunna resa och träffas på riktigt. Folk gillar att ses.
Heta ämnen på programmet
Vilken är den största utmaningen för er som arrangörer?
– Finansieringen. Det krävs mycket diskussioner och arbete för att få ekonomin att gå ihop. Där har det också varit en svår fråga hur höga konferensavgifter vi kan sätta. Det är viktigt att även forskare från låginkomstländer och mindre resursstarka forskningsinstitutioner har möjlighet att vara med. Vi vill inte att bara forskare från USA och Västeuropa ska ha råd.
Berätta om några heta ämnen på programmet!
– Vi vill bland annat belysa nya aspekter på följsamhet där appar och digitala tjänster spelar en allt större roll. De är ett spännande forskningsområde, liksom studier av läkemedels klimatpåverkan som vi också kommer att ta upp.
– De många och svåra frågorna kring introduktion av nya läkemedel är förstås också ett hett ämne och vi kommer att ha en hel session om det. Vi vill bidra till diskussionen om vilka patienter som får tillgång till de nya behandlingarna och vilka som inte får det. Till stor del är det här ju politiska frågor, men vi har även mycket att lära av varandra i olika länder på ett forskningsmässigt plan.
Roligt med bredden
Forskning om läkemedelsanvändning är, som du säger, ett mycket brett fält. Finns det en risk att det blir lite rörigt eller spretigt när man ska täcka in den bredden i ett konferensprogram?
– Nej, jag tycker inte det. Visst går många av de ämnen vi tar upp att ha en helt egen konferens, som då kanske går ännu mer på djupet. För att bara nämna ett exempel så finns det konferenser som är helt fokuserade på följsamhet. Men jag tycker det finns en poäng med att samla många olika perspektiv samtidigt så att personer med helt olika bakgrund möts. Jag tycker att bredden är rolig.
