Att gensaxen Crispr/Cas9 har inneburit stora framsteg som teknik och på sikt som medicinsk behandling står klart och är något Läkemedelsvärlden har rapporterat om i ett flertal artiklar.
Klart är också att möjligheterna att förändra genomet hos växter, djur och människor nästan är obegränsade med tekniken.
I en debattartikel i Svenska Dagbladet i lördags (23/11) lyfter ett antal forskare från Lunds universitet att det nu är viktigt att på allvar diskutera hur Crispr-tekniker ska regleras.
I Sverige och flera andra länder är det till exempel inte tillåtet att göra genetiska förändringar, oavsett om det är i forsknings- eller behandlingssyfte, som går i arv till nästa generation.
Detta är dock enligt artikelförfattarna ingen garanti för att det inte görs i ”mindre nogräknade” länder och menar att det riskerar att öppna upp för medicinsk turism, liknande den som kan ses för stamcellsbehandling. En uppenbar risk är också, enligt forskarna, oseriösa aktörer som lovar bot och behandling med Crispr, men där behandlingen inte fungerar eller inte är säker.
Artikelförfattarna tar också upp frågeställningen om vad Crispr-tekniken ska få användas till. I dag pågår flera kliniska prövningar runt om i världen för sjukdomar orsakade av genetiska felaktigheter. Men ska man även kunna förbättra människors fysiska förutsättningar, som till exempel längd och intelligens?
Att en reglering utöver den som finns i dag behövs är uppenbar menar debattörerna. Frågan är hur den ska se ut. Som exempel nämns växtförädling där gensaxen med framgång använts för att ta fram växter med önskvärda egenskaper, som att tåla torka och översvämningar.
Enligt ett beslut i Europadomstolen förra sommaren ska dock växter som modifierats med Crispr klassas som GMO (genmodofierade organismer). På grund av stark opinion mot GMO är det svårt att få tillstånd för GMO-odling i Europa – vilket lett till att forskningen med Crispr-modifierade grödor kraftigt bromsats in, enligt forskarna.
”Skulle samma sak drabba Crispr-tekniker för medicinsk tillämpning kommer den vetenskapliga utvecklingen att stanna av och våra möjligheter att bota allvarliga genetiska sjukdomar kommer att reduceras.”
Forskarna skriver att det vid reglering av Crispr därför är viktigt att utgå från etiska överväganden och värdera tillämpningar och konsekvenser av tekniken och inte stirra sig blind på tekniken som sådan.
Uppmaningen från forskarna är att politiker, allmänhet och forskare börjar prata om hur det kraftfulla verktyg som gensaxen är ska användas för individens och samhällets bästa och på ett sätt som undviker oetiska tillämpningar, men samtidigt inte hindrar forskningen från att utvecklas.
Frågor om teknik, etik och regelverk gällande Crispr kommer att diskuteras under Scheelesymposiet torsdag den 28 november. Läs mer och anmäl dig här.
