Etikprövningsmyndigheten ska enligt ett nytt regeringsuppdrag stödja landets forskare i tillämpningen av det nu 2,5 år gamla regelverket om forskning på människor. Myndigheten ska ta fram stödmaterial och göra informationsinsatser till både forskningshuvudmän och forskare.
Etikprövningsmyndigheten fick svår start
Det förnyade systemet för etikprövning och etisk tillsyn av forskning som avser människor tog form i spåren av Macchiariniaffären. Men systemet och det nya regelverket har haft det motigt i starten.
Etikprövningsmyndigheten startade sin verksamhet 1 januari 2019. De sex regionala etikprövningsnämnderna som tidigare funnits lades formellt ned och blev i stället verksamhetsregioner inom den nya myndigheten.
Vid omorganisationen flyttades personalen från de regionala nämnderna till den nya myndigheten. Detta, i kombination med ett bristfälligt it-system som skapade onödigt hög arbetsbelastning, ledde till en stor personalomsättning. Under det första året slutade nästan halva personalstyrkan.
Andra svårigheter
Nu har Etikprövningsmyndigheten rekryterat ny personal och upphandlat ett nytt ärendehanteringssystem. De kritiserade handläggningstiderna har också kunnat förkortas, men regeringen vill ha ytterligare förbättringar och beslutade i december 2021 att öka myndighetens resurser. Med hjälp av dessa är Etikprövningsmyndigheten i färd med att inrätta tre nya avdelningar som ska pröva etikansökningar om medicinsk forskning.
Men även nästa instans inom det uppdaterade etiksystemet – Överklagandenämnden för etikprövning – har haft vissa svårigheter i starten. Myndigheten bildades 1 januari 2020, samtidigt som en rad skärpningar av etikprövningslagen trädde i kraft. Överklagandenämnden är den myndighet dit Etikprövningsnämndens beslut kan överklagas. Överklagandenämnden fick vid lagskärpningen också det samlade ansvaret för tillsynen av att lagen följs.
Vill se bättre efterlevnad av lagen
Det är just nämndens tillsyn som blivit omdiskuterad efter att myndigheten i flera fall anmält misstänkta brott mot etikprövningslagen till åklagare. Kritikerna anser att lagen bör ändras så att lindrigare överträdelser kan hanteras på annat sätt än genom åtalsanmälan.
Regeringen nämner kort kritiken i pressmeddelandet om det nya informationsuppdraget till Etikprövningsmyndigheten. Men lägger tonvikten vid att överklagandenämnden genom sin ökade tillsyn har hittat forskningsprojekt som bedrivs i strid med etikprövningslagen. Därför behövs det, menar regeringen, mer information och stöd till huvudmän och forskare om deras ansvar och skyldigheter.
Etikprövningsmyndigheten ska genomföra uppdraget i dialog med överklagandenämnden, Vetenskapsrådet, universitet, högskolor och andra berörda. Det ska delredovisas senast 1 februari 2023 och slutredovisas senast 1 februari 2024.
– Mot bakgrund av att etikprövningslagen har skärpts är det viktigt att följa att ändringarna faktiskt får den effekt som lagstiftaren har tänkt. Regeringen har lyssnat till de farhågor som finns kring tillämpningen av det nya regelverket och med dessa stödinsatser vill vi säkerställa att lärosäten och forskare får bra och korrekt information om vad som gäller, säger utbildningsminister Anna Ekström i pressmeddelandet.
