I en studie av drygt sex miljoner danska invånare ser forskare ett tydligt samband mellan antibiotikakonsumtion och ökad risk för inflammatorisk tarmsjukdom, IBD (inflammatory bowel disease). Studien innefattar personer från 10 års ålder och uppåt och båda de inflammatoriska tarmsjukdomarna Crohns sjukdom och ulcerös kolit. Studien är publicerad i tidskriften Gut.
Inflammatorisk tarmsjukdom och tarmfloran
Eftersom det handlar om en registerstudie som speglar statistiska kopplingar mellan olika faktorer bevisar studien inte ett direkt orsakssamband mellan antibiotika och IBD. Men forskarna bakom studien menar ändå att det sannolikt finns ett sådant och att förklaringen finns att hämta i antibiotikans påverkan på bakteriefloran i tarmen.
– Våra resultat är ännu ett tecken på att tarmbakteriesammansättningen spelar en central roll i utveckling av kronisk tarmsjukdom, säger professor Tine Jess till tidningen Dagens pharma (bakom betalvägg).
Hon leder ett forskningscenter inriktat på inflammatoriska tarmsjukdomar vid Aalborg universitet och är en av forskarna bakom studien.
50 procent högre risk
De danska forskarna har använt registeruppgifter om 6,1 miljoner personer i åldrar från 10 år och uppåt. Under den period som studien omfattade fick 52 898 av dessa en diagnos på inflammatorisk tarmsjukdom. Uppgifter om uthämtade recept under fem år före diagnosen gav underlag för forskarnas riskkalkyler.
Resultatet visar på ett samband mellan antibiotikabehandling och ökad risk för inflammatorisk tarmsjukdom i samtliga åldersgrupper. Starkast är detta samband för personer som fyllt 40 år. Där har de som fått antibiotika nästan 50 procent högre risk för tarmsjukdom än de som inte fått antibiotika. Bland de yngre ligger riskökningen på närmare 30 procent.
Forskarna ser också ett dos-responssamband, ju mer antibiotika man fått desto större är riskökningen. Störst är risken att få en IBD-diagnos 1-2 år efter en antibiotikabehandling. Alla typer av antibiotika kan också kopplas till höjd IBD-risk i studien. et starkaste sambandet syns dock för antibiotika som används mot tarminfektioner.
Hur skydda tarmbakterierna?
Tine Jess säger till Dagens pharma att studien pekar på att det behövs mer forskning om flera saker. En viktig forskningsfråga är, menar hon, hur normala tarmbakterier skyddar mot inflammatorisk tarmsjukdom. Hon framhåller också att vi behöver lära oss mer om hur vi kan skydda tarmbakterierna vid en antibiotikabehandling eller återställa bakteriefloran efteråt.
