Läkemedelsrelaterad benskörhet och D-vitaminbrist förbises ofta av sjukvården, vilket leder till att patienterna inte får optimal behandling. Dessutom tycks medvetenheten om dessa biverkningar extra låg när det gäller vissa typer av läkemedel. Det är slutsatserna i en avhandling från Linnéuniversitetet.
Det finns flera läkemedel som kan orsaka D-vitaminbrist som i sin tur kan leda till benskörhet och frakturer. Dessa biverkningar kan till exempel uppkomma av kortisonpreparat mot inflammatoriska sjukdomar och krampförebyggande läkemedel vid epilepsi. Även vissa läkemedel som används mot smärta och vid vissa typer av ångest kan orsaka D-vitaminbrist.
– Brist på D-vitamin leder till ökad risk för benskörhetsfrakturer. Därför är det viktigt att sjukvården håller koll på patienter som riskerar att drabbas av D-vitaminbrist, säger Ola Nordqvist, doktorand i biomedicinsk vetenskap vid Linnéuniversitetet och den som ligger bakom avhandlingen, i ett pressmeddelande.
Fokuserar på D-vitaminbrist i riskgrupper
I Sverige finns i dagsläget ingen rekommendation om rutinmässig mätning av D-vitaminnivåer hos friska personer. Sjukvården ska i stället fokusera på att upptäcka D-vitaminbrist i olika riskgrupper.
En sådan är personer som tar läkemedel som kan ge biverkningen D-vitaminbrist och /eller benskörhet. Enligt avhandlingen brister dock sjukvården ofta i att upptäcka och behandla eventuell D-vitaminbrist hos patienter som använder läkemedel som kan leda till biverkningarna.
En delstudie i avhandlingen visade att färre än 1 av 15 patienter i region Kalmar som tar sådana läkemedel blev provtagna för D-vitamin. Studien, som gjordes på 12 000 patienter, visade också att endast 1 av 3 fick recept på D-vitaminpreparat.
Intervjuade läkare
Enligt avhandlingen är biverkningen D-vitaminbrist särskilt vanligt hos personer som använder krampförebyggande läkemedel mot epilepsi. En bristande medvetenhet inom primärvården om riskerna samt var i vårdkedjan ansvaret ligger skulle kunna vara en förklaring. Detta enligt en annan delstudie i avhandlingen där Ola Nordquist gjorde intervjuer med läkare i primärvården. I dessa framgår det att medvetenheten om D-vitaminbrist när det gäller kortisonpreparat är hög, men att den är lägre när det gäller krampförebyggande läkemedel.
– Medvetenheten var låg, riskerna ifrågasattes och ansvaret ansågs vara sjukhusspecialisternas, inte primärvårdens, trots att recepten ibland förnyades där, säger Ola Nordqvist, i pressmeddelandet.
Ola Nordqvist har gjort ett index för att det ska bli lättare för läkare att upptäcka riskerna för benskörhetsfrakturer hos patienter som är i riskzonen. Det är gjort utifrån data från drygt 15 000 patienter och uppmärksammar vilka patienter som kan behöva vidare utredning och behandling.
– Det här verktyget skulle kunna minska risken för onödiga biverkningar och lidande genom att patienterna får en bättre och mer individualiserad vård, säger han.
