Rosenrot eller Arctic root är ett traditionellt växtbaserat läkemedel som marknadsförs som uppiggande och prestationshöjande. Det är populärt bland konsumenterna och förra året sålde det för omkring 100 miljoner kronor. I marknadsföringen hänvisas ofta till ett antal vetenskapliga studier där effekten ska ha bevisats.
Men enligt en granskning gjord av tre forskare vid Uppsala universitet håller dessa studier en låg kvalitet. De har gått igenom de studier som publicerats de senaste tio åren och sett att de effekter som rapporterats är små och inte ligger i närheten av de som lyfts fram i marknadsföringen av preparaten.
Ett av problemen menar forskarna är att för produktkategorin traditionellt växtbaserade läkemedel kräver Läkemedelsverket inga effektstudier utan endast erfarenhet av långvarig användning. Samtidigt finns en annan grupp, de väletablerade växtbaserade läkemedlen, för vilka kraven är liknande de för vanliga läkemedel.
– Det är oroande att det är två kategorier av produkter som har så lika namn men med milsvidda skillnader vad gäller krav. Det gör det svårt för konsumenterna att navigera i djungeln av växtbaserade läkemedel, säger Dan Larhammar, professor i molekylär cellbiologi.
I sin granskning har de tre forskarna hittat studier av författare som inte existerar och tvivelaktiga statistiska metoder för att räkna fram resultatet. Enligt Dan Larhammar skulle Läkemedelsverket behöva granska även dessa preparat på ett vetenskapligt sätt.
– Vi har anpassat vår lagstiftning efter EU:s som är mycket mer slapphänt vad gäller växtbaserade läkemedel. Nu har vi ett a- och ett b-lag som det är väldigt svårt att se skillnad på för konsumenterna, säger Dan Larhammar.
På Läkemedelsverket menar man att det gällande reglerverket följs och att det också finns ett ansvar hos konsumenten att ta reda på vad som gäller.
– Det ställs inga krav på vetenskapligt bevisad effekt för den här kategorin av läkemedel. Vad gäller kvalité på tillverkning uppfyller de kraven som ställs på GMP och vi har inga signaler på säkerhetsproblem, säger Per Claesson, docent på enheten för växtbaserade läkemedel på Läkemedelsverket.
Dan Larhammar menar att Läkemedelsverket tillsammans med Konkurrensverket också borde ta ett gemensamt grepp om de traditionellt växtbaserade läkemedlen så att också marknadsföringen skulle kontrolleras.
– Vi hävdar inte att rosenrot är helt verkningslöst men de vetenskapliga studierna har inte visat några övertygande resultat. Med tanke på de stora summor som konsumenterna lägger ner borde en bättre granskning finnas, säger han.
I Läkemedelsvärlden nummer 3 2009 kan du läsa reportaget “Mirakelrötter eller bluff?” om rosenrot och andra adaptogener.