Fortsatta problem med paracetamolförgiftningar

Nästan 1 900 samtal om misstänkta överdoseringar med paracetamol kom in från vården till Giftinformationscentralen under förra året. Det är en ökning med 21 procent sedan 2015, visar en kartläggning som Läkemedelsverket har gjort.

Majoriteten av samtalen gällde paracetamol med modifierad frisättning, i Sveriges sålt under produktnamnet Alvedon 665.

Som Läkemedelsvärlden.se skrivit om tidigare är överdoseringar med paracetamol med modifierad frisättning svåra att häva och beredningsformen, som endast kan fås mot recept, kommer därför att dras in från den europeiska marknaden.

I Läkemedelsverkets kartläggning framgår inte om de faktiska fallen av paracetamolförgiftningar också har ökat. Detta eftersom rutinerna för inrapportering av vårdtillfällen har ändrats och den data som finns tillgänglig inte är tillräckligt tydlig.

I en tidigare studie från Läkemedelsverket från 2014 var samstämmigheten god mellan antal samtal till Giftinformationscentralen och konstaterade förgiftningsfall med paracetamol.

– En osäkerhet i antalet samtal denna gång är att Läkemedelsverket uppmanat vårdgivare att kontakta Giftinformationscentralen vid misstänkta förgiftningsfall med Alvedon 665 på grund av den komplicerade handläggningen, säger Eva Arlander, enhetschef på Läkemedelsverket.

Sedan paracetamol med modifierad frisättning introducerades på marknaden 2013 har försäljningen ökat med över 300 procent. Under 2017 utgjorde den 43 procent av all paracetamolförsäljning.

När produkten dras tillbaka från marknaden senare i år är det andra åtgärden som Läkemedelsverket vidtar för att minska förgiftningsfallen med paracetamol.

Den första infördes i november 2015 då försäljning av paracetamol i tablettform förbjöds i dagligvaruhandeln – något som blev tillåtet i samband med apoteksomregleringen 2009. Förbudet infördes på grund av att antalet paracetamolförgiftningar ökat kraftigt sedan 2009 då läkemedlet blev mer lättillgängligt.

I dag får den största tillåtna förpackningen innehålla högst 20 tabletter oavsett var de säljs. Däremot finns ingen formell begränsning i hur många förpackningar som får säljas till varje enskild kund. I oktober 2016 beslutade dock branschföreningen Sveriges Apoteksförening om en frivillig begränsning för kunder under 18 år på apotek, som endast får köpa en förpackning per försäljningstillfälle. Brus- och munsönderfallande tabletter får fortfarande säljas i dagligvaruhandeln.

Men trots vidtagna åtgärder är Läkemedelsverkets bedömning att paracetamolförgiftningar kommer att vara ett problem även i framtiden.

– Här skulle jag önska att fler aktörer bidrog. Vad har till exempel nätapoteken för begränsningar vid försäljning av paracetamol? En annan aspekt är hur stora läkemedelsförpackningar man som läkare förskriver, säger Eva Arlander.

I samma kartläggning har Läkemedelsverket även tittat på antalet samtal till Giftinformationscentralen om NSAID-läkemedel och acetylcalisylsyra. Vad gäller det senare sågs ingen ökning men för NSAID, som exempelvis ibuprofen, diklofenak och naproxen, sågs en ökning med 64 procent mellan 2015 och 2017. I absoluta tal var ökningen 144 samtal, och från betydligt lägre siffror än antalet som rörde paracetamol.

– Det kan tolkas som att man tar ibuprofen från egenvårdshyllan när man inte kommer åt paracetamol, säger Eva Arlander.

Förgiftningar med ibuprofen är ur ett förgiftningsperspektiv lindrigare jämfört med paracetamol, och uppkommer vanligen efter en längre tids behandling.