Trots att den första totalsyntesen av insulin gjordes i Kina 1958 saknar landet tradition inom läkemedelsforskning. Eftersläpningen håller sakta på att vända i och med att många forskare lockas hem från USA och Europa. Kinesiska staten satsar också astronomiska summor på forskning.
För tio år sedan låg Kina på trettonde plats i listan över publicerade vetenskapliga artiklar. Nu har landet klättrat till femte plats. Hinder för stamcellsforskning saknas, då staten är icke-religös, och synen på försöksdjur är mindre restriktiv än den västerländska.
För att öka produktiviteten bor forskarna ofta i särskilda områden nära universiteten. Officiellt fördelas intäkterna från patent med 60 procent till universitetet och 40 procent till forskaren.
Forskningen kring traditionell kinesisk medicin, TCM, är omfattande. Regeringen har till programmet ?Läkemedelsutveckling och modernisering av traditionell kinesisk medicin? avsatt en miljard dollar med sikte på framtida export. Tusentals forskningsinstitut, växter och djur står till förfogande.
Kända naturprodukter som till exempel resveratrol som finns i rödvin och sulforafan som finns i broccoli undersöks för sina preventiva effekter mot cancer. Problem inom TCM-forskning beror bland annat på ospecifikt växtmaterial, varierande extrakt från olika tillverkare, instabila beredningar och bristande dokumentation.
Kina tillverkar många biosimilars såsom interferoner, interleukiner, tillväxthormon, CSF, TNF och monoklonaler. Under senare år har även forskningen kring dessa produkter växt. Peking är också en nod i det av årets Scheelepristagare, Mathias Uhlén, ledda Human Protein Atlas Program.
Sang Guowei, president i Chinese Pharmaceutical Association, talade om genterapi på den internationella läkemedelskongressen, som i år hölls i Peking. Prioriterade områden är cancer, reumatism och hiv. Generellt inriktas forskningen på att kombinera genterapi, strålning och kemoterapi. Problem som Sang Guowei lyfte fram var speciesskillnader vid experimentell genterapi och genuttryckens variation med patienternas ålder.
Weimin Cai, Shanghai Jiaotong University, talade på kongressen om farmakogenetik vid cancer. Enzymuppsättningen skiljer sig mellan asiater och européer. Till exempel är det välkänt att asiater har lägre halter av alkoholdehydrogenas än européer. Ett annat exempel är enzymet Cyp2C19 som är vanligare hos asiater och påverkar metabolismen av bland annat diazepam och omeprazol.
Bestämning av kinetiska variationer för cancerläkemedel har dock hittills inte varit till hjälp vid dosering av dessa. Typningen av ett brett spektrum av gener har korrelerats till överlevnadschanser, men processen har bedömts vara för kostsam för rutinsjukvård.
Till den egna läkemedelsforskningen kommer de multinationella företagens, som sedan 90-talet flyttar forskning till Kina. Under 2007 har cirka tio av dessa företag bedrivit forskning i landet. Tidigt ute var Novo Nordisk som sedan 2002 arbetar med cancer och inflammatoriska sjukdomar i Peking. Astrazeneca, som har sin forskningsbas i Shanghai, var det första internationella läkemedelsföretag, som genomförde kliniska prövningar i landet. Senast flyttade Novartis sin forskning från Indien och investerar 100 miljoner dollar i Shanghai för forskning kring cancer i näsa, svalg och lever samt virala infektioner.
År 2005 beräknades antalet utlandssponsrade prövningar till 250. Det går alltså fort inom kinesisk läkemedelsforskning ? kanske för fort. Hinner Helsingforsdeklarationen följas och är säkerhetskontrollen utbyggd?