I dag redovisar Läkemedelsverket ett regeringsuppdrag om framtiden för Läkemedelsboken. Myndigheten har gjort en förstudie om hur den skulle kunna leva vidare och drivas i framtiden.
Uttrycker behov av Läkemedelsboken
Läkemedelsboken är ett numer webbaserat kunskapsstöd som beskriver läkemedelsbehandling av de vanligaste folksjukdomarna ur ett svenskt vårdperspektiv. Den är producentobunden och vänder sig till breda målgrupper. Till dessa hör läkare, sjuksköterskor, apotekare och receptarier. Läkemedelsboken har funnits sedan 1977 och gavs tidigare ut av Apoteket AB. Vid omregleringen av apoteksmarknaden tog Läkemedelsverket över ansvaret.
År 2018 beslutade dock verkets styrelse att sluta uppdatera publikationen på grund av bristande ekonomiska resurser. Det väckte debatt. I slutet av 2020 fick myndigheten det regeringsuppdrag som lett fram till den förstudie som nu är klar.
Under arbetet med detta har Läkemedelsverket diskuterat med företrädare för målgrupperna. De har uttryckt behov av Läkemedelsboken. Och något annat som tyder på att kunskapsstödet är efterfrågat är, enligt förstudien, antalet besökare. Under 2020 hade webbpublikationen cirka 2,6 miljoner unika besök. Detta trots att innehållet inte uppdaterats på två år.
Kräver ny it-lösning
Läkemedelsverket föreslår nu att myndigheten ska få i uppdrag att återuppbygga Läkemedelsboken. Förslaget innebär också att verket sedan ska driva den vidare enligt en ny modell. Detta kräver en ny it-lösning. Sedan ska allt material i den befintliga Läkemedelsboken granskas, uppdateras och kvalitetssäkras innan det förs över till den nya it-lösningen.
Myndigheten räknar med att arbetet med ny it-lösning och uppdatering av innehållet kommer att ta två år och kosta sammanlagt närmare 24 miljoner kronor.
Enligt förslaget ska innehållet sedan löpande uppdateras med hjälp av en redaktion som består av medarbetare på Läkemedelsverket. Denna interna grupp ska ha stöd av en extern referensgrupp som bidrar med aktuell klinisk kompetens och information om vilka kunskapsbehov som finns ute i vården.
Om en tredjedel av innehållet uppdateras varje år skulle driften av Läkemedelsboken enligt förstudien kosta 10,3 miljoner kronor det första året. Sedan sjunker driftskostnaden till runt 9,5 miljoner kronor per år.
Ser fram emot fortsatt förtroende
– I vår utredning har vi samverkat med en rad intressenter om vilka behov och krav de har på it-lösningen och Läkemedelsboken som kunskapsstöd, och om förslag på utveckling av produkten. Det har landat i en bra modell som vi tror på och vi ser fram emot att få ett fortsatt förtroende att driva och förvalta Läkemedelsboken, säger Maja Marklund, direktör, Läkemedelsverket, i ett pressmeddelande.
– Mycket arbete krävs för uppdatering av innehåll och etablering av ny teknik och process, och Läkemedelsverket är beredda att ta sig an ett sådant uppdrag.
I en debattartikel i Dagens medicin understryker Läkemedelsverkets generaldirektör Björn Eriksson tillsammans med verkets styrelseordförande Nils Gunnar Billinger idag behovet av producentobunden läkemedelsinformation.
”Sveriges sjuk- och hälsovård och patientorganisationer är i behov av relevant och producentobunden information. Vi på Läkemedelsverket ser det som en av våra uppgifter och är beredda att ta det ansvaret, bland annat genom att ansvara för Läkemedelsboken”, skriver de.
