I en tidigare artikel har Läkemedelsvärlden berättat om ett franskt föräldrapar som dömts till villkorligt fängelse för att inte ha vaccinerat sin dotter mot difteri, stelkramp och polio. Detta eftersom vaccinationen är obligatorisk enligt fransk lag.
I höstas lämnade moderatpolitikern Sofia Arkelsten in en motion till riksdagen om att göra även det allmänna vaccinationsprogrammet för barn i Sverige obligatoriskt. Syftet är enligt motionen att ”skydda det lilla antalet barn som inte vaccineras i dag mot de farliga sjukdomar vaccinet skyddar mot och att förhindra att andra utsätts för fara på grund av att ett antal personer är ovaccinerade.”
Men Margareta Blennow, barnhälsovårdsöverläkare med lång erfarenhet av vaccin och vaccinfrågor, anser inte att det är rätt väg att gå.
– Vaccin ska inte vara ett obligatorium. Det är viktigt att föräldrar får möjlighet att sätta sig in i vad vaccinationer är, vad det är bra för och varför vi gör det och själva får möjlighet att ta ställning, säger hon.
Vaccinationstäckning i Sverige är hög, drygt 97 procent av alla tvååringar är vaccinerade mot nio av de tio sjukdomar som barnvaccinationsprogrammet omfattar. Mindre än en procent är ovaccinerade mot en eller flera av dessa sjukdomar. Sedan 2010 erbjuds alla flickor mellan 10 och 12 år vaccin mot humant papillomavirus. Där är täckningsgraden 82 procent och än så länge lägre än för de övriga vaccinen och en bit från det uppsatta målet på 90 procent.
Skulle vaccinationer bli obligatoriska ser dock Margareta Blennow en risk att vaccinationstäckningen skulle minska.
– Data visar att länder med obligatorisk vaccinering har en lägre vaccinationstäckning än Sverige. Här är förtroendet för vacciner och hälso- och sjukvården högt och den tilliten måste vi vårda. Det gör man inte genom att peka med hela handen och hota med fängelse.
I stället tycker Margareta Blennow att de föräldrar som väljer att inte vaccinera sina barn ska bemötas med information och möjlighet till en öppen kommunikation med sjukvården.
– Förutom läkare och sjuksköterskor på BVC kan barnhälsovårdsöverläkare runt om i landet ge mer kunskap. På en del håll finns också föräldragrupper dit tveksamma föräldrar kan vända sig för att få ytterligare information.
En sådan föräldragrupp startades på Södersjukhuset i Stockholm för tre år sedan. En till två gånger per termin håller man utbildning dit föräldrar som är tveksamma till vaccin och vill veta mer kan komma. Under två timmar pratar Margareta Blennow och kollegor med föräldrarna om vacciner, hur de tillverkas och biverkningar.
– Den vanligaste frågan är varför man ska vaccinera. Många menar att om de lever hälsosamt och skyddar barnet är riskerna små för sjukdom. En del vill vänta med att vaccinera tills barnet är 3-4 år och immunsystemet mognat mer.
Budskapet från Margareta Blennow är att visserligen är riskerna med att vara ovaccinerad i Sverige i dag mycket små, men att de ökar ju längre man väntar.
– Om man väntar några år med att vaccinera riskerar man att ens barn får någon eller några av de sjukdomar som ändå förekommer lite oftare.
Margareta Blennow påpekar att många av de vaccinskeptiska föräldrarna är väl pålästa om vaccin och vaccintillverkning, vilket hon anser är bra och bidrar till att höja kvaliteten på arbetet kring vaccin. Samtidigt är hon tydlig med att den som väljer att inte vaccinera sitt barn måste vara påläst om sjukdomarna som man väljer att inte vaccinera mot.
– Att tacka nej till vaccin är att tacka ja till sjukdom. Väljer man att inte vaccinera sitt barn måste man veta vad det är man tackar ja till.
Många av sjukdomarna som barnvaccinationsprogrammet skyddar mot är väldigt ovanliga i dag, tack vare framgångsrik vaccinering. Och tack vara den höga vaccinationsgraden i Sverige är risken för en ovaccinerad att drabbas liten. Men den är inte obefintlig.
– För mig är den stora obehagliga sjukdomen kikhosta hos de späda barnen. Många föräldrar är heller inte medvetna om andra farliga sjukdomar som Haemophilus influenzae typ B med svår hjärnhinneinflammation och blodförgiftning. När jag berättar om detta är det flera tveksamma föräldrar som börjar väga frågan på ett annat sätt.
Ytterligare en sjukdom som Margareta Blennow anser att man bör vara extra påläst kring är stelkramp. Visserligen är det sällsynt att drabbas, men eftersom stelkrampsbakterien finns i jord och hos djur kan den inte vaccineras bort.
– Om ett ovaccinerat barn utsätts för ett bett av ett djur, eller får en sticka som går djupt in i huden måste man genast kontakta sjukvården för att barnet ska vaccineras och få gammaglobulin och behandling. Den informationen måste man som förälder ha med sig om man väljer att inte vaccinera sitt barn.
Vilka råd skulle du vilja ge föräldrar som är tveksamma till vaccin?
– Att läsa på om sjukdomarna som man väljer att inte vaccinera barnet mot. Det finns en hel del förvillande råd och åsikter på nätet, men bra och seriös information hittar man på Folkhälsomyndighetens hemsida, både om sjukdomarna och vaccinerna. Även Rikshandboken-bhv.se är bra. Det är samma information som går ut till vårdpersonal om bland annat vaccin och vaccinationer, och som alla kan ta del av.
Det här är andra delen i Läkemedelsvärldens serie om vaccin och åtgärder för att öka vaccinationsgraden. I sista delen berättar vi om ett nytt projekt som ska öka vaccinationsviljan i en grupp där den i dag är låg. Läs den snart på Läkemedelsvärlden.se.
