Även om det är ett smidigt, praktiskt och enkelt sätt att få sina mediciner står webbhandeln för en liten andel av apotekens försäljning. Än så länge.
– Men en del vill till exempel e-handla sådant man tycker är känsligt att köpa på apoteket, säger Maria Mårfelt, kommunikationschef på Apoteksgruppen.
Patienter med flera ordinerade läkemedel där risken är relativt hög att någon av produkterna inte finns på lager i butiken, eller patienter som står på samma behandling under många år är exempel på andra som borde lockas av att beställa sina läkemedel via nätet, menar hon.
Förutom smidigheten finns det också vissa prisvinster att göra för den som köper receptfria produkter. I alla fall om man använder sig av det renodlade nätapoteket Apotea.
Men finns det några risker? Under de senaste två åren, då alla apotekskedjor lanserat sina e-tjänster, har inte något av de 130 klagomålen eller lex Maria-anmälningarna till Ivo gällande apotek handlat om näthandeln.
Till Läkemedelsverket har det inte heller kommit några anmälningar som gäller e-handeln. Myndigheten har inte heller utövat någon aktiv tillsyn över den delen av apoteksverksamheten. Men nu är det dags.
– Vi ser att distans- och webbhandeln ökar och då tror vi det har ett värde att titta på den lite extra i vår tillsyn, säger Annika Babra, enhetschef på Läkemedelsverket.
Så i årets tillsyn av apoteken ska myndigheten fokusera på distanshandeln med särskild inriktning på rådgivningen.
– Apoteken ger rådgivning på olika sätt och vi ska titta närmare på hur farmaceuten förvissar sig om att patienterna får den information de behöver och har rätt till när de inte fysiskt besöker ett apotek. Det är inte självklart att jag som patient eller konsument vet vad jag behöver vara uppmärksam på eller fråga om när jag till exempel påbörjar en ny behandling, säger Annika Babra.
Tillsynen gäller såväl rådgivningen vid expediering av receptbelagda läkemedel som vid försäljning av receptfria läkemedel. Sedan i somras finns en gemensam EU-symbol för apotek och detaljhandel med rätt att sälja läkemedel på webben. Den är tänkt som en möjlighet för kunderna att försäkra sig om att försäljningen är laglig och säker. I första hand för det egna landets kunder.
Men att handla över nätet är inte enbart en nationell fråga utan i högsta grad gränslös. Kanske kan EU-symbolen vara en garant också för den som vill handla läkemedel från ett annat europeiskt nätapotek?
– Förhoppningen hos EU är ju att den ska vara en garant för att man kan handla säkert. Om det blir så vet jag inte, men initiativet är bra, tycker Per-Åke Sandvold chef på Läkemedelverkets enhet för narkotika och olaga läkemedel.
Han poängterar dock att EU-symbolen är skild från de svenska införselreglerna. Att ett läkemedel inte är förfalskat och att apoteket har rätt att sälja via nätet är inte detsamma som att det är fritt fram att handla.
Läkemedelsverket anser till exempel inte att det är okej att köpa ett läkemedel som är receptfritt i ett annat EU-land men receptbelagt i Sverige, oberoende av om apoteket har den godkända EU-symbolen.
– Det är vår, Läkemedelsverkets tolkning. Men föreskrifterna är inte solklara. Och vad EU-kommissionen anser kan man bara spekulera i. Vill man krångla till det ytterligare kan man fundera över om det är okej att köpa hem något som jag fått förskrivet av en läkare i Sverige men som säljs receptfritt till halva priset från ett legalt nätapotek i Spanien eller Tyskland, säger Per-Åke Sandvold.
– Problemet är att våra föreskrifter är väldigt gamla. De kom till innan rörligheten med internethandel. I dag är det enligt våra regler tillåtet att åka ned till Tyskland och köpa medicinen och ta med den hem. Men du kan inte beställa hem den på nätet! Då blir det ju lite galet, konstaterar Per-Åke Sandvold.
Men att via nätet köpa ett receptfritt läkemedel godkänt av EU men kanske inte marknadsfört i Sverige finns det inga hinder för enligt Per-Åke Sandvold.
Detta var andra delen i Läkemedelsvärldens artikelserie om e-handel med läkemedel. Den tredje och sista delen publiceras på fredag den 11 mars.
