Översikten som är publicerad i den vetenskapliga tidskriften The Lancet visar att nyttan överväger riskerna med blodfettssänkande statinbehandling.
Resultaten visar att en allmän sänkning av kolesterol med 2 mmol/L med hjälp av vanlig statinbehandling, atorvastatin 40 mg dagligen, under fem år skulle ge kraftiga fördelar. Om 10 000 personer behandlades med statiner skulle kardiovaskulära händelser så som hjärtattack och stroke förebyggas hos 1 000 av personerna som redan har en befintlig kärlsjukdom. För personer med ökad risk för hjärt-kärlhändelser i och med hög ålder eller högt blodtryck skulle kardiovaskulära händelser förebyggas i 500 fall. Vad gäller biverkningar skulle fem av 10 000 personer uppvisa myopati, ett sällsynt tillstånd med muskelsmärta, ömhet eller svaghet. Vidare skulle fem till tio personer av 10 000 få stroke, och 50 till 100 skulle få diabetes. Även symtomatiskt negativa händelser så som muskelsmärta skulle ses hos 50 till 100 personer.
Forskarna tillägger att även om ytterligare forskning kan identifiera vidare positiva eller negativa effekter är det osannolikt att de skulle förändra balansen mellan för- och nackdelar för patienter.
De blodfettssänkande statinerna är en läkemedelsgrupp som varit föremål för mycket diskussioner. Tidigare studier visar att medias rapportering om statiner kan påverka patienters inställning till läkemedelsgruppens effekt och biverkan. Med den nya översikten av studier vill forskarna underlätta för läkare, patienter och allmänheten att kunna fatta ett välgrundat beslut om användningen av statiner.
I översikten diskuteras styrkor och begränsningar i olika typer av studier. Forskarna uppmärksammar att fördelarna med statinbehandling kan ha underskattats och att skadorna har överdrivits, bland annat på grund av brister i att erkänna en stor mängd resultat från randomiserade studier. Randomiserade kontrollerade studier används för att bestämma effekterna av behandlingarna. Observationsstudier baserade på databaser kan i stället ge hypoteser om samband mellan användning av läkemedel och hälsoresultat.
Forskarna konstaterar att befolkningsstudier i kombination med djurstudier och randomiserade kontrollerade studier bekräftar ett orsakssamband mellan högre nivåer av LDL-kolesterol i blodet och högre risk för kärlsjukdom. Metaanalyser av stora randomiserade kontrollerade studier antyder att varje minskning av LDL-kolesterol med 1 mmol/ L med statinbehandling minskar riskerna för stora hjärt- kärlhändelser. Vidare menar forskarna att en minskning med 2 mmol/ L nästan skulle halvera en persons risk för en allvarlig vaskulär händelse.
Baserat på observationsstudier har det hävdats att statinbehandling även kan minska risken för cancer och andra diagnoser så som luftvägssjukdomar, infektioner och postoperativt förmaksflimmer. Resultat från randomiserade studier visar å andra sidan att observationsstudierna inte avspeglar orsakssambandet mellan biverkningar och statinbehandling. Observationsstudier visar även att risken för bland annat minnesförlust, gråstarr, leversjukdomar och sömnstörningar ökar med statinbehandling. Med enligt randomiserade studier finns dock inget orsakssamband mellan riskökningen och statinbehandling.
Både observationsstudier och randomiserade studier pekar på ett orsakssamband mellan myopati och statiner. Dock är risken för tillståndet mycket låg, cirka ett extra fall per 1 000 patienter under varje år de behandlas med statiner.
Vidare uppger forskarna att risken för diabetes ökar i samband med statinbehandling, enligt randomiserade studier. Ökningen på 10-20 fler fall per behandlande år ses främst hos personer som redan har en ökad risk för att utveckla diabetes.
En del observationsstudier och randomiserade studier antyder att statinbehandling kan vara förenat med en ökad risk för hemorragisk stroke, vilket är när ett blodkärl brister eller i samband med svåra skador på huvudet. Men samtidigt är den totala riskminskningen för stroke högre vid användning av statiner, så som ischemisk stroke, en förträngning av blodtillförseln till hjärnan.
Forskarna konstaterar slutligen att det finns ett behov av bättre förståelse för styrkorna med randomiserade kontrollerade studier.
