En studie från Lund visar på en stor diskrepans mellan regelverket för marknadsföring och vad läkemedelsbolagen gör i realiteten. I de flesta länder i Europa finns ett system som läkemedelsbolagen själva satt upp för att undvika oetisk eller förbjuden marknadsföring.
Nu har en tvärvetenskaplig forskargrupp analyserat de domar som fallit från de självsanerande organen i Sverige mellan 2004 och 2012. Under den tiden konstaterades 536 fall av markandsföringsbrott. I mer än hälften av fallen handlade det om vilseledande marknadsföring. Exempelvis saknas medicinskt stöd för vad man sagt. I andra fall marknadsförde man receptbelagda medel på ett olagligt sätt. I 101 av fallen bedömdes brottet som allvarligt.
De böter som dömts ut i Sverige motsvarande 0,01 procent av de årliga försäljningsintäkterna för läkemedelsindustrin. Studien har även analyserat situationen i Storbritannien där böterna varit ännu lägre, bara 0,005 procent av de årliga intäkterna.
Shai Mulinari, som är både samhällsvetenskaplig och medicinsk forskare och som lett studien tror att högre böter och publicitet i samband med domarna skulle kunna leda till att läkemedelsindustrin bättrar sig. Men mer handling från andra håll krävs.
– Det är viktigt att läkare och Läkemedelsverket anmäler oegentligheter, annars överlämnar man allt ansvar till läkemedelsindustrin, säger Shai Mulinari, i ett pressmeddelande.
Undersökningen publicerades i tidsskriften PLOS Medicine.
Läs Lifs VD Anders Blancks kommentar om undersökningen. (Tillagt 19 februari klockan 14:45)
