Det behövs en förnyelse och utveckling av den ickefarmakologiska behandlingen. Det anser Nationella Folkhälsokommittén och förslår att det upprättas sex regionala centra för att utveckla dessa metoder.
? De ska arbeta med tillämpningen av det man så att säga redan vet. Det är där det brister idag, säger läkaren Lars Weinehall. Han har suttit med i utredningen och är den egentlige arkitekten bakom förslaget med metodcentra.
? Meningen är att de ska ha en vardagskontakt med vården, samtidigt som de har en anknytning till universitetens folkhälsovetenskapliga och socialmedicinska institutioner.
Betänkandet, Hälsa på lika villkor ? Nationella mål för folkhälsan, är det tredje och sista steget i en process som började redan i mitten på 90-talet då regeringen beslutade tillsätta en parlamentarisk utredning med uppdrag utarbeta nationella mål för hälsoutvecklingen. Kommittén föreslår i detta sista betänkande en folkhälsolag. Förslaget om icke farmakologiska centra föreslås under det mål i betänkandet som kallas En mer hälsoinriktad hälso- och sjukvård.
Osäker sjukvård
Det finns idag en osäkerhet och en bristande kunskap om vilka preventiva metoder som kan användas för att möta livsstilsjukdomar, skriver man i betänkandet. En viktig förklaring är att utvecklingen av dessa och läkemedelsfria metoder under lång tid försummats av vetenskapssamhället. Vilket i sin tur, anser kommittén, är ett skäl till att läkemedelskostnaderna stigit så snabbt.
Det har inte funnits andra utvärderade behandlingar.
? Vi menar att regeringen genom att så att säga peka med hela handen och satsa på sådana här centra skulle ge andra behandlingsmetoder möjlighet att utvecklas, säger Lars Weinehall.
Kostnaden beräknas till cirka 10 miljoner per centra och år. Eftersom syftet är att finna alternativ till läkemedelsbehandling är kommitténs förslag att de ska finansieras inom ramen för uppgörelsen mellan stat och landsting om läkemedelsförmånen.
Remisstiden har nu gått ut och bland de närmare 150 remissvar som kommit in är det långt ifrån alla som har synpunkter på just de här förslaget.
Landstingsförbundet är positivt under förutsättning att finansieringen är klar. Arbetslivsinstitutet, flera landsting bland annat Sörmlands, Hälsouniversitetet i Linköping, Folkhälsoinstitutet, Läkarförbundet, Vårdförbundet och Riksidrottsförbundet hör också till tillskyndarna.
Bland de mest negativa är Vetenskapsrådet som befarar att dessa centra innebär att man återinför den sektorsforskning man genom bildandet av Vetenskapsrådet velat komma ifrån.
Andra skeptiker, till exempel Samhällsmedicin inom Stockholms läns landsting och Livsmedelsverket anser att man istället för att bygga nya strukturer bör bygga vidare på de som finns.
