FN-deklarationen väcker både hopp och kritik

FN-deklarationen väcker både hopp och kritik

Den nya FN-deklarationen om åtgärder mot antibiotikaresistens får ett blandat mottagande.

1 okt 2024, kl 09:42
0

Annons

FN-deklarationen om hur världens länder ska motverka ökningen av antimikrobiell resistens, AMR, är betydligt ambitiösare än det dokument som är dess föregångare. Det verkar alla bedömare vara eniga om. Men många menar samtidigt att den ändå inte är tillräckligt ambitiös.

Vid historiens första högnivåmöte om antibiotikaresistens och annan antimikrobiell resistens 2016 blev resultatet magert. I alla fall om man vill se tydliga, mätbara mål och konkreta åtaganden från länderna.

När FN i torsdags höll sitt andra högnivåmöte om AMR enades länderna däremot om en politisk deklaration som innehåller mätbara, tidsatta mål på ett flertal områden.

Många välkomnar FN-deklarationen

Många forskare och politiker som är engagerade i dessa frågor välkomnar FN-deklarationen.

– Dagens deklaration innehåller viktiga åtaganden som, om de förverkligas, kommer att bidra till att följa AMR-utvecklingen och bromsa den samt öka tillgången till antimikrobiella läkemedel som antibiotika och stimulera utvecklingen av nya, sa Tedros Adhanom Ghebreyesus, chef för Världshälsoorganisationen, WHO, i ett pressmeddelande på torsdagen.

Även den svenska regeringen beskriver deklarationen som ett betydelsefullt framsteg.

“Genom FN-deklarationen finns nu potential att flytta fram positionerna i det globala och nationella arbetet”, skriver socialminister Jakob Forssmed (KD) och landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) i en debattartikel på Atinget.

Ville stoppa antibiotika i köttproduktion

Men i samma debattartikel framhåller Jakob Forssmed och Peter Kullgren att Sverige skulle ha velat ha en deklaration som gick längre på vissa områden. De svenska ministrarna beklagar “att ett antal stora länder blockerat möjligheten att ta ytterligare steg för att minska antibiotikaanvändningen i tillväxtfrämjande syfte inom animalieproduktionen”.

Sverige har i förhandlingarna försökt få med åtgärder för att minska användningen av antibiotika inom köttproduktion till friska djur för att få dem att växa snabbare. Men detta lyckades inte.

“Arbete kvarstår alltså alltjämt. Medvetenheten om problemet med antibiotikaresistens måste öka, perspektivet behöver vidgas från ett infektionsproblem till en patientsäkerhetsfråga, och från att ses som ett hälsoproblem till att det är ett samhällsekonomiskt problem på lång sikt, där många fler aktörer behöver bidra mer aktivt”, skriver ministrarna.

Saknar ett verkligt lyft

Ännu mer kritisk är Otto Cars, professor emeritus i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet och grundare av det internationella nätverket React som arbetar mot AMR. I en intervju i Läkartidningen säger han att det var viktiga beslut som inte fattades på högnivåmötet.

I FN-deklarationen är länderna överens om att minska den globala dödligheten i antibiotikaresistenta infektioner med 10 procent fram till 2030. De ska också satsa motsvarande en miljard kronor i en global fond mot antibiotikaresistens.

Men Otto Cars menar att detta inte är det stora lyft som frågan behöver.

– Och då ska man inte glömma att antibiotikaresistens skördar fler liv än hiv och malaria tillsammans. Det finns en stor diskrepans mellan problemets allvar och den summa som regeringar är beredda att lägga, säger han.

Snart dags för spännande seminarium

Även Otto Cars lyfter fram antibiotikaanvändning bland djur som ett alltför svagt område i FN-deklarationen. Han anser också att den borde ha gått mycket längre när det gäller utsläpp av antibiotikarester och antiotikaresistenta mikroorganismer i miljön.

– Det är bråttom. Utfästelserna som gjorde är inte tillräckliga för att klara antibiotikakrisen.

Om några veckor, den 28 oktober, kan du möta Otto Cars och tre andra framstående experter vid ett seminarium som Läkemedelsvärlden arrangerar tillsammans med Apotekarsocieteten. Där kommer de att belysa och diskutera konsekvenserna av högnivåmötet och den politiska deklarationen.