De flesta av de aktörer som svarat på remissen är positiva till ägarbegränsning mellan öppenvårdsapotek och vårdgivare. Men flera anser att även andra samverkansformer än majoritetsägande ska regleras.
Några instanser avstyrker
Läkemedelsvärlden rapporterade i måndags om Konkurrensverkets kritiska yttrande över utredningsförslaget om att begränsa möjligheterna för vårdgivarföretag och öppenvårdsapotek att äga varandra. Konkurrensverket avstyrker förslaget med motiveringen att det är fel att begränsa konkurrensen på marknaden i onödan.
De regler som redan finns verkar räcka, menar Konkurrensverket. Myndigheten hänvisar till att utredaren inte hittat några tecken på att dagens samverkan mellan apotek och vårdgivare lett till onödig läkemedelsförskrivning eller obefogat vårdutnyttjande.
När nu remisstiden gått ut har ett 30-tal myndigheter och organisationer lämnat yttranden. Några av remissinstanserna resonerar på liknande sätt som Konkurrensverket. De avstyrker eftersom nuvarande lagstiftning fungerar bra. Flera understryker också att det är viktigt att samverkan mellan apotek och hälso- och sjukvård får fortsätta att utvecklas utan att störas av nya ägarbegränsningar.
Anser att tunga skäl saknas
Till dem som avstyrker ökade ägarbegränsningar hör förutom Konkurrensverket apotekskedjorna Apoteket AB och Apotek Hjärtat, vårdföretaget Min doktor, veterinärvårdsföretaget Evidensia samt arbetsgivarorganisationen Svenskt näringsliv.
”Restriktioner vad gäller samverkansformer i näringslivet bör inte finnas utan tungt vägande skäl, eftersom det riskerar att hämma innovationer och framtida utveckling. I frågan om effekterna av den samverkan som hittills har funnits i Sverige mellan vårdgivare och öppenvårdsapotek kan också konstateras att inga missförhållanden, eller negativa effekter, som skulle bero på sådan samverkan redovisas av utredningen. Utredningen påstår inte heller att sådana missförhållanden förelegat”, skriver Svenskt näringsliv i sitt remissvar.
Lagstifta förebyggande eller ej
En viktig skiljelinje mellan dem som avstyrker och den majoritet som tillstyrker går vid synen på att lagstifta i förebyggande syfte.
Utredaren Anna-Lena Sörensson förklarade när hon lade fram delbetänkandet att hon inte fått några belägg för att samarbeten och samäganden hittills lett till någon överförskrivning. Hon sade att syftet med förslaget om ägarbegränsningar var just att förebygga detta.
– Gemensamt ägande ger incitament för överförskrivning av läkemedel, sa hon vid en pressträff tillsammans med dåvarande socialminister Lena Hallengren, S.
Många är positiva till ägarbegränsning
Detta tycker de flesta remissinstanserna är ett hållbart resonemang och tillstyrker därför de föreslagna begränsningarna. Begränsningar som innebär att den som har tillstånd för apotek inte samtidigt kan ha bestämmande inflytande, majoritetsägande, i ett vårdgivarföretag.
Det ska inte heller gå att få apotekstillstånd för ett företag som inte är vårdgivare men där vårdgivare har bestämmande inflytande, eller för ett företag som har bestämmande inflytande över en vårdgivare. Samma regler ska även gälla på djursidan.
Till de remissinstanser som är positiva till ägarbegränsningar för att förhindra framtida problem hör Kronans apotek, LO, Vårdförbundet, Läkarförbundet, Sveriges veterinärförbund, Sveriges kommuner och regioner och regioner, flera regioner, E-hälsomyndigheten, Inspektionen för vård och omsorg, Läkemedelsverket, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, Statens veterinärmedicinska anstalt, Jordbruksverket, läkemedelsföreningen Lif och Apotekarsocieteten.
Några vill se starkare begränsningar
Men samtidigt ifrågasätter många av både dessa och de mer negativa instanserna hur stor effekt utredningsförslaget i realiteten kan få. Detta med tanke på att det enbart begränsar majoritetsägande, men inte andra former av ägande eller samverkansformer som inte alls berör juridiskt ägande.
Remissinstanserna är eniga om att det växande samarbetet mellan apotek och vårdföretag har mycket positivt att tillföra. Men bland dem som är för ökade begränsningar finns också en oro för att de allt närmare relationerna i sig också innebär risker. Flera efterlyser därför en mer långtgående lagstiftning än den Anna-Lena Sörensson föreslår. De vill ha tydliga definitioner av vilka samverkansformer som är godtagbara och ej.
Kritiska regioner
Ett par regioner underkänner till och med utredningen för att de anser att de föreslagna ägarbegränsningarna är alltför svaga åtgärder.
”Apotekens utbyggnad av tjänster såsom receptförnyelse över telefon, blodtryckstagning och blodprovstagning med direktförskrivning av exempelvis blodtrycksmedicin och blodfettsänkare från anknutna distansläkare som aldrig träffat patienten och som saknar möjlighet till uppföljning och fokus på livsstilsförändring leder sannolikt till en överanvändning av läkemedel”, skriver Region Gävleborg i sitt yttrande, och avslutar:
”Oavsett om det föreligger ett ägarskap eller ett samarbetsavtal mot ersättning är monetär vinst syftet. Samverkansformer i stort bör således regleras i lagförslaget och inte enbart den juridiska (ägar-) avtalsformen.”
Bereds på socialdepartementet
Remissvaren ska nu behandlas inom socialdepartementet. Det återstår att se vilken betydelse regeringsskiftet kommer att få för det arbetet. Direktiven till utredningen kom från den tidigare S-regeringen som också markerade en mycket positiv syn på förslagen. Frågan är om den nya regeringen har samma inställning.
