Målet i Europa är att 75 procent av de över 65 år eller som tillhör en annan riskgrupp ska vaccinera sig mot säsongsinfluensa. De senaste åren har täckningsgraden varit cirka 45 procent i Sverige.
– Men förra säsongen såg vi ett brott i den nedåtgående täckningsgrad vi haft efter pandemin. Nu hoppas vi att den trenden håller i sig, säger Hélène Englund epidemiolog på Folkhälsomyndigheten.
Och de uppgifter Folkhälsomyndigheten fått in från en del landsting om antalet vaccinerade till och med november tyder på det.
2009 beslutade EUs ministerråd att rekommendera medlemsländerna att arbeta för att 75 procent av främst alla över 65 år skulle vaccineras men också öka täckningsgraden rejält bland kroniskt sjuka oberoende av ålder. Förhoppningen var att målet skulle vara nått till den här influensasäsongen. En förhoppning som infriats i få länder. I de flesta länder har istället täckningsgraden minskat sedan rekommendationen infördes 2009. Säsongen 2011/12 var det bara Nederländerna och Storbritannien som nådde det 75-procentiga målet hos de över 65 år.
När det gäller de med kroniskt underliggande sjukdomar finns det knappt någon statistik över hur många som vaccineras. Bara en handfull stater kunde presentera siffror till en EU-rapport och ECDC, det europeiska centret för sjukdomskontroll, konstaterar att mycket lite görs i medlemsländerna för att påskynda och öka vaccinationsgraden.
Sverige har inte någon nationell statistik över vaccinationstäckningen. Det beror på att enbart vaccinationer som ingår i det nationella vaccinationsprogrammet får registreras i det nationella registret. Istället bokförs vaccinationerna regionalt. Hur många med underliggande kroniska sjukdomar som vaccineras är mycket osäkert. I en jämförande studie från 2006 låg täckningsgraden bland personer med kronisk sjukdom under 65 år på 13 procent i Sverige, vilket var i nivå med Polen och klart under Tyskland och Spanien. En uppgift som smittskyddsläkaren Åke Örtqvist i Stockholm tror kan stämma också idag.
– Så där finns mycket att göra. Jag är inte säker på att 75 procents täckningsgrad bland 65-plussare är idealt. Det viktiga är att nå de i risk och det gäller inte alla 65-åringar.
I en nyligen publicerad ECDC-rapport talar man om motstånd mot vaccinering bland såväl riskgrupper som vårdpersonal. Risken att insjukna ses som liten, liksom risken att infektera andra, rädsla för biverkningar, ifrågasatt effektivitet, tillgängligheten liksom kostnader är några av skälen som anges för den låga täckningsgraden såväl i ECDC-rapporten som av Hélène Englund.
– De flesta uppfattar nog inte sig själva som berörda.
Och så är det ju också. Samtidigt beräknar man att kanske 1 000 personer dör en förtida död i Sverige på grund av säsongsinfluensan. I Europa beräknas siffran till drygt 38 000 förtida dödsfall varje vinter.
– 95 procent av dödsfallen i Sverige kopplas till personer 65 år eller äldre, de övriga 5 procenten är mellan 60 och 65 år. De som är yngre klarar sig oftast även om de blir svårt sjuka, säger Hélène Englund.
Benägenheten att vaccinera sig tycks, i alla fall i Sverige, inte vara kopplat till kostnaden. I Halland som är det landsting med högst täckning, cirka 55 procent bland 65-plussarna, får alla riskgrupper betala vaccinkostnaden. Det får de också göra i Västerbotten där täckningen är 35 procent i samma grupp. De flesta vaccinationer sker på landets vårdcentraler. Men möjlighet finns också att göra det på vaccinationsmottagningar som ibland har generösare öppettider än vårdcentralerna. Det ökar förstås tillgängligheten.
Bland annat i Stockholm, men även i till exempel Uppsala, finns numer också möjlighet vaccinera sig på några apotek. Vid månadsskiftet november/december hade 3 500 vaccinationer mot säsongsinfluensa utförts på de tolv av Apotek Hjärtats apotek i Stockholms län som erbjuder det. De allra flesta inom högkostnadsskyddet, det vill säga gratis för patienten. Det är förstås försvinnande få sett till totalen, drygt 150 000, vaccinerade i länet vid månadsskiftet.
En skeptisk inställning till såväl effektiviteten hos vaccinet, liksom oro för biverkningar, speciellt efter Pandemrixkatastrofen, är förstås också anledningar till den låga täckningsgraden. Åren innan pandemin var täckningsgraden i Sverige en bit över 50 procent bland 65-plussarna. Att säsongsinfluensavaccineringen i princip är riskfri tycks det råda konsensus om i litteraturen, däremot är vaccinets effekt mer diskuterat. Något 100-procentigt skydd ger det förstås inte. Och skyddet är lägre för äldre, cirka 50 procent, medan personer yngre än 65, i en informationsbroschyr från Stockholms läns landsting, uppges få ett 70-procentigt skydd. Sammantaget tycks skyddet bättre ju mindre man behöver det.
– Äldre kanske inte får samma antikroppssvar som yngre, men de skyddas ändå mot att läggas in på sjukhus och det är också en stor vinst. Sådant är däremot svårt att mäta i studier. Men den samlade bilden talar helt och fullt för att vaccinet har effekt, säger Hélène Englund.
Eller som smittskyddsläkare Stephan Stenmark i Västerbotten uttrycker det:
– Vi vill förstås ha ett vaccin med bättre effekt, framför allt bland äldre. Men man får använda den hammare man har, tills man får en bättre.
Förutom äldre och personer med kroniska sjukdomar finns det en EU-rekommendation att även höja vaccinationsgraden bland vårdpersonal. Den rekommendationen har Sverige nobbat.
– Vilket vi är ensamma om, säger Hélène Englund.
Att Sverige inte rekommenderar generell vaccination av vårdpersonal beror på att man bedömer nyttan som relativt liten.
– Patienterna träffar så många andra än sjukvårdspersonal. Men det är också en etisk fråga om man bör vaccinera frisk sjukvårdspersonal för att skydda andra? Även om det till exempel bara handlar om biverkningar som ont i armen så finns det en etisk komponent, säger Hélène Englund.
Vårdpersonal som vårdar patienter med kraftigt nedsatt infektionsförsvar, till exempel svårt cancersjuka, är de enda som rekommenderas vaccination mot säsongsinfluensan av Socialstyrelsen.
– Influensavaccinering handlar inte om att få en flockeffekt, utan det är för individens egen skull som Socialstyrelsen rekommenderar vaccination. Det är skillnaden mot till exempel mässling då man vill och kan utrota en sjukdom, säger Hélène Englund.
– Det kan vi aldrig göra med influensan eftersom den finns bland djur och byter skepnad hela tiden, konstaterar Hélène Englund.
