Immunterapi har revolutionerat behandlingen och drastiskt förbättrat överlevnadsprognoserna för patienter med spritt melanom. I kliniska studier har 20 till 25 procent av patienterna blivit helt botade av immunterapi. Behandlingen går ut på att patientens egna T-celler tas ur kroppen och odlas och förökas på ett labb. De förs sedan tillbaka in i patientens blodbana.
Men behandlingen är kostsam både ekonomiskt och för patienten, som måste vara i tillräckligt bra skick för att klara behandlingen. Resultaten av behandlingen varierar kraftigt; medan nästan en fjärdedel har blivit botade har cirka hälften inte svarat alls på terapin. Därför vore det givetvis en stor fördel att kunna förutsäga vilka som skulle kunna få hjälp av immunterapi och vilka som inte skulle det, för att inte inleda en svår behandling i onödan.
Forskare vid Lunds universitet och Herlevs universitetssjukhus i Danmark har därför studerat en grupp på 27 patienter med spritt melanom som alla behandlats med så kallad T-cellsterapi. För att försöka förstå varför vissa har svarat på behandlingen och andra inte har forskarna analyserat tumörcellerna på molekylnivå. De fann då att ju fler mutationer tumören hade, desto bättre svarade patienten på immunterapin. Studien publiceras i Nature communications.
– Vi kunde visa att ju fler mutationer, desto bättre. Det har att göra med att varje gång tumören muteras produceras nya antigener, så kallade neoantigener, som T-cellerna känner igen som främmande och som de vill bekämpa, förklarar Göran Jönsson, forskare i molekylär onkologi vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande. Fler mutationer innebär mer neoantigener för immunförsvaret att upptäcka.
Resultatet innebär en ökad förståelse för mekanismerna bakom varför vissa patienter med melanom får hjälp av T-cellsbehandling och andra inte.
– Våra resultat visar tydligt att det finns en grupp av patienter man kan identifiera på molekylär nivå och som får långtidseffekt av behandlingen, säger Göran Jönsson i pressmeddelandet.
