”Fler med missbruk måste få behandling av hepatit C”

I ett gemensamt konsensusdokument kräver åtta nationella experter inom beroendefrågor och infektionsmedicin att hepatit C-behandlingen förbättras för personer som injicerar droger.

Bland annat vill man att den somatiska samsjukligheten som ofta går hand i hand med ett drogberoende inkluderas i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården.

I de gällande riktlinjerna som kom år 2015 anges att missbruk och samsjuklighet, oftast i form av psykiatriska sjukdomar, ska behandlas samtidigt. Många personer med missbruksproblem har också en somatiska problem, vanligtvis virala sjukdomar som fram för allt hepatit C. I dag sker dock diagnosticering och behandling av de senare utanför den övriga missbruksbehandlingen.

– I dag lever cirka 45 000 personer i Sverige med kronisk hepatit C och det finns cirka 10 000 odiagnosticerade fall, av vilka många injicerar droger. Samtidigt saknas det rutiner för att vid misstänkt smitta komma till en infektionsklinik, säger Fred Nyberg vid Forum för forskning om läkemedels- och drogberoende, U-Fold, på Uppsala universitet, och en av författarna till konsensusdokumentet.

Resultatet blir enligt Fred Nyberg att många av de odiagnosticerade patienterna inte fångas upp och därmed förblir obehandlade och riskerar egen förvärrad sjukdom och att smitta andra.

– Vi vill att dessa personer också ska diagnosticeras för att om möjligt få läkemedelsbehandling, säger Fred Nyberg.

För att göra det vill några av de namnkunnigaste experterna inom missbruks- och infektionsområdet i Sverige att Socialstyrelsen inkluderar behandling de somatiska sjukdomar, fram för allt hepatit C och hiv, som ofta följer med ett missbruk i de nationella riktlinjerna.

– Det måste finnas en samlad strategi för att behandla alla delar samtidigt. Med de nya direktverkande antivirala läkemedel som har kommit kan vi bota hepatit C, samtidigt är det fler personer som dör av obehandlad hepatit C än av själva missbruket. Så kan vi inte ha det, säger Fred Nyberg.

Bland annat vill författarna till konsensusdokumentet att de insatser som görs inom missbruksvården, psykiatrin, kriminalvården, sjukvården och från sociala myndigheter samordnas bättre så att alla med hepatit C diagnosticeras och kan erbjudas behandling. Detta ska enligt Fred Nyberg inte som i dag behöva ske på en infektionsklinik, utan kunna utföras i större utsträckning inom till exempel kriminalvården eller på en beroendeenhet.

I konsensusdokumentet utgår man från Världshälsoorganisationen WHO:s mål om att eliminera hepatit C till år 2030. Förutom förbättringar kring diagnosticering och behandling av smittade personer lyfter man också fram behovet av förebyggande åtgärder för att förhindra återinfektion och nyspridning av sjukdomen.

Sedan de nya direktverkande antivirala hepatit C-läkemedlen nådde de svenska patienterna för cirka tre år sedan har ungefär 6 000 personer med fibrosstadium 2 till 4, det vill säga de svårast sjuka patienterna, behandlats till en läkemedelskostnad på knappt 3,5 miljarder kronor, enligt siffror från bland annat Statens kommuner och landsting, SKL.

I konsensusdokumentet lyfts fram att alla som diagnosticerats med hepatit C ska erbjudas behandling, vilket även inkluderar patienter med lindrigare sjukdom med fibrosstadium 0 och 1. Eftersom kostnaden för en standardmässig 12-veckorsbehandling är runt 300 000 kronor skulle det innebära en total läkemedelskostnad på 3 miljarderkronor, utöver den behandling som sker i dag.

Hur ska det finansieras?
– Finansieringen för detta är upp till beslutsfattarna att lösa, säger Fred Nyberg, som menar att kostnaden är motiverad eftersom man på sikt skulle kunna utrota sjukdomen. – Beräkningar visar att varje skattekrona som läggs på effektiv behandling i missbruks- och beroendevården ger minst en tiofaldig återbäring, säger han.

Fred Nyberg menar också att bättre samordning mellan olika myndigheter skulle effektivisera arbetet och anser att Sverige på sikt bör införa ett liknande system som i USA. Där hanterar en enda central myndighet, NIDA, alla frågor inom missbruks- och beroendeområdet.

– Det skulle innebära stora besparingar. Och fattar regeringen beslut om att även behandla hepatit C i fibrosstadium 0 och 1 så har man en grund för att ytterligare kunna förhandla ner priserna med läkemedelsindustrin, säger Fred Nyberg.

Konsensusdokumentet kommer nu att överlämnas till Socialstyrelsen och andra relevanta aktörer samt till berörda politiker i regeringskansliet.

– Regeringen säger sig stå bakom WHO:s vision om att utrota hepatit C till år 2030 men det saknas tydliga riktlinjer. Med det här dokumentet vill vi bidra till att komplettera de riktlinjer som redan finns för att vi ska nå målet, säger Fred Nyberg.

Kraven i konsensusdokumentet presenteras i dag på ett möte på Apotekarsocieteten arrangerat av U-Fold, Forum för forskning om läkemedels- och drogberoende, vid Uppsala universitet.