Frågeställningen ?Fler läkemedel ? framsteg för hälsan eller bakslag för livet?? utgjorde avstamp för årets Läkemedelsriksdag som gick av stapeln den 30 januari. Enligt en inledande mentometeromröstning föredrog majoriteten av de cirka 75 ?ledamöterna?, främst läkare och apotekare, det förstnämnda svarsalternativet.
Samma diagnoser som förr
Moderatorrollen axlades av den tidigare medarbetaren på Läkemedelsvärlden Sten Erik Jensen, numera medicinsk redaktionschef på Dagens Medicins nätupplaga. Jörgen Malmqvist, internmedicinare och frilansskribent från Höllviken, gav ett inledande panorama över sjukdomsbegreppets föränderlighet. Han berörde bland annat de tidstypiska kollektiva sjukdomsföreställningar som i stor utsträckning påverkar vårt vårdsökande, och klargjorde begreppen somatisering och medikalisering.
Monica Dahlström, Läkemedelsindustriföreningen, fortsatte med en kort lägesrapport från den så kallade Diagnos-receptundersökningen, DRU. Hon berättade bland annat att vi söker vård och får recept utskrivna av ungefär samma skäl idag som för drygt 20 år sedan. Hypertoni är till exempel alltjämt den vanligaste diagnosen i öppenvård (se tabell).
Etiskt gap
Den högaktuella subventioneringsfrågan (se även sid 16 i detta nummer av Läkemedelsvärlden) stod i fokus för den första omgången mentometeromröstningar. Auditoriets åsikter kunde på ett illustrativt sätt jämföras med svenska folkets eftersom slumpvis utvalda personer i befolkningen tidigare fått besvara samma frågor inom ramen för en SIFO-undersökning som beställts av arrangören Läkemedelsakademin.
Diskrepansen mellan auditoriet, och svenska folkets åsikter var tydlig. Störst var den i frågan huruvida läkemedel mot nedstämdhet bör subventioneras eller inte.
Hela 73 procent av åhörarna svarade ja, medan motsvarande siffra i befolkningen enligt SIFO var 30 procent.
Knappt halva auditoriet ansåg att statliga pengar bör delfinansiera användning av rökavvänjningsmedel, men bara 24 procent av de tillfrågade i SIFO-enkäten höll med om detta.
Generellt sett var den närvarande expertisen vid Läkemedelsriksdagen betydligt mer välvilligt inställd till subventionering av läkemedel än allmänheten.
Tendensen överraskade inte Anneli Nordström, tidigare ordförande i den så kallade prioriteringsdelegationen, vars utredningsarbete också visat på detta ?etiska gap? mellan befolkningen och de medicinska professionerna.
Samstämmighet
ADHD/DAMP-debatten, hypertonibehandling och genetik kontra livsstil som orsaker till sjukdom var några av de ämnen som berördes under den avslutande paneldiskussionen.
Svenska Hypertonisällskapets ordförande Peter Nilsson och NEPI-chefen Arne Melander, tidigare meningsmotståndare i frågan om kalciumantagonisternas plats i hypertoniterapin, pekade samstämmigt på svårigheten att dra en enhetlig blodtrycksgräns för behandlingsintervention vid hypertoni och det faktum att behandlingsmål och behandlingsprincip måste vara olika för olika patienter. Båda underströk också att blodtrycket inte är den enda förklaringen till hjärtkomplikationer hos patienter med hypertoni.
Apropå den aktuella debatten om ADHD/DAMP framhöll Arne Melander att man inte bör lägga etiska och moraliska aspekter på läkemedel och dess användning. Istället bör man så objektivt som möjligt värdera deras nytta och risker kontra nyttan och riskerna med alternativa behandlingar.
? Om amfetamin i låga doser hjälper barn med DAMP och nyttan överväger riskerna, vilket förefaller visat, så bör man naturligtvis inte dra sig för att använda det. Att samma ämne taget i stora doser i kicksyfte är ett etablerat missbruksmedel bör inte ändra detta förhållande, eftersom risken för tillvänjning vid professionell användning är minimal, sa Arne Melander.