Den teknologiska utvecklingen av storskalig helgenomsekvensering, analys av en individs hela genuppsättning, har gått snabbt det senaste årtiondet. Men det är fortfarande bara ett fåtal kliniker i världen som rutinmässigt använder tekniken vid utredning och behandling av tillstånd som kan vara sällsynta, genetiskt orsakade sjukdomar.
– Det har skett ett fantastiskt tekniksprång. Nu gäller det att vi tar till vara det så att det kommer till nytta för våra patienter, säger Anna Wedell, professor vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska institutet.
Samarbete kring helgenomsekvensering
Anna Wedell är en av dem som varit med och byggt upp ett samarbete mellan vård och akademi kring diagnostik av sällsynta sjukdomar med hjälp av helgenomsekvensering i Stockholm. I satsningen samarbetar Karolinska universitetssjukhuset och Scilifelab, där forskare vid Karolinska institutet och Kungliga tekniska högskolan är verksamma. För drygt fem år sedan startades genom detta samarbete centret Genomic medicine center Karolinska-Rare diseases, GMCK-RD. Nu publicerar Anna Wedell och hennes kollegor resultatet av de första fem åren med helgenomsekvensering vid detta center i en studie i tidskriften Genome medicine.
Av studien framgår att centret under de första fem åren (2015-2019) utförde genomanalyser på 4 437 individer. Det handlade om 3 219 patienter samt i en del fall anhöriga till dem. Utredningarna ledde snabbt (mediantid 13 dagar) till klinisk diagnos för fler än 1 287 patienter (40 procent) med sällsynta sjukdomar.
– De allra flesta av dem hade inte kunnat få en precis diagnos utan den nya tekniken, säger Anna Wedell.
– Förut letade vi efter sjukdomsorsaker i en gen i taget. Klinisk helgenomsekvensering har haft en enorm betydelse inom området sällsynta sjukdomar. Använt på rätt sätt, riktat mot varje patients individuella sjukdomsbild, kan nya grupper av patienter få rätt diagnos och behandling på ett sätt som inte tidigare var möjligt.
Hittade även nya sjukdomsgener
Totalt hittade specialisterna under de fem åren sjukdomsorsakande mutationer i fler än 750 olika gener. Sjutton helt nya sjukdomsgener upptäcktes också. Fynden har gjort det möjligt att individanpassa behandling för patienter med bland annat medfödda metabola sjukdomar, sällsynta epilepsier och primära immunbrister.
En precis diagnos är en förutsättning för det som brukar kallas precisionsmedicin, påpekar Anna Wedell:
– Det finns numer många läkemedel som är riktade specifikt mot molekylära förändringar. Genom att identifiera den underliggande genetiska mekanismen för sjukdomen kan man ge sådan behandling i stället för att behandla mer ospecifikt mot symtom.
Ibland räddar den nya tekniken också liv.
– Det kan till exempel handla om ett nyfött barn med ett oklart allvarligt tillstånd. Om vi lyckas ställa en exakt genetisk diagnos kan vi i vissa fall också hitta ett läkemedel som fungerar. Eller undvika att sätta in en felaktig behandling.
Kräver samarbete mellan vård och akademi
Anna Wedell framhåller att diagnostik med helgenomsekvensering tack vare samarbetet inom centret verkligen ”tagit klivet in i sjukvården”. Och att det inte är något helt enkelt kliv att ta.
– Precisionsmedicin kräver samarbete mellan akademi och vård och mellan olika specialiteter inom medicinen. Det finns många gränser mellan olika verksamheter och deras budgetar som skapar hinder för ett sådant helhetstänk. Alltför mycket styrs i ”silos”. Men inom vårt center har vi lyckats skapa en samarbetskultur, en arbetsmodell som vi hoppas ska kunna få spridning inom vården i hela landet.
I centrets arbetsmodell samarbetar bland andra kliniker, laboratoriemedicinare och specialister på molekylärgenetik nära. De börjar med att utifrån patientens symtombild analysera de gener som brukar innehålla sjukdomsorsakande mutationer knutna till just dessa symtom. Detta innebär att läkarna har en viktig roll i att styra vilka genanalyser som ska göras först. Om de första analyserna inte ger något resultat breddas analysen till fler genpaneler, och i vissa fall till hela genomet. Denna process har även lett till att flera tidigare okända sjukdomsgener identifieras, vilket ger nya möjligheter att klarlägga sjukdomsmekanismer på djupet.
Hoppas på nationell spridning
Anna Wedell ser centrets hittillsvarande arbete som starten på en långsiktig utveckling. I Stockholm har Karolinska institutet och Karolinska universitetssjukhuset nyligen inrättat ett gemensamt precisionsmedicinskt centrum som ska befästa och bredda det nya samarbetet kring precisionsmedicin. Anna Wedell är, som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat, tillförordnad chef för denna centrumbildning.
Men det räcker inte med en fortsatt utveckling i Stockholm utan hon vill att helgenomsekvensering på sikt ska kunna erbjudas alla patienter i landet med symtom som kan bero på genetiskt orsakade sällsynta sjukdomar. För att nå dithän krävs nya samarbetsformer på många olika plan och inte minst mellan de 21 regionerna. Ett viktigt pågående initiativ som arbetar för precisionsmedicinens intåg i vården i hela landet är det nationella projektet Genomic Medicine Sweden, GMS. En annan viktig komponent är det nationella systemet för kunskapsstyrning inom hälso- och sjukvården.
– Framåt kommer vi att behöva samarbeta och kraftsamla över landet mycket mer. Och det är mycket på gång, det krävs arbete i många olika sammanhang och på olika nivåer. Många pusselbitar som så småningom kan bidra till nya helhetslösningar.
