Det är vanligare med depressiva symtom hos p-pilleranvändare än hos kvinnor som inte använder p-piller. Det visar en ny studie från Uppsala universitet. Studien är publicerad i Epidemiology and psychiatric sciences och bekräftar tidigare forskning som pekat i samma riktning.
Uppgifter om en kvarts miljon kvinnor
Forskarna använde omfattande hälsoinformation om drygt en kvarts miljon brittiska kvinnor som samlats in i en befolkningsstudie kallad UK biobank. Uppgifterna samlades in mellan 2006 och 2010 och deltagarna var då 37-71 år.
Deltagarna fick rapportera om sin hälsa både i intervjuer och genom att fylla i frågeformulär. De blev även fysiskt undersökta och lämnade prover. Dessutom följer UK biobank dem i olika vårdregister.
Forskarna bakom den nu aktuella studien använde insamlade uppgifter om kvinnornas p-pilleranvändning, om depressionsdiagnoser och om ifall de rapporterat depressiva symtom utan att ha en fastställd diagnos.
De flesta hade använt p-piller
Fyra femtedelar av kvinnorna i studien hade använt p-piller under någon period. De flesta av dem började under 1970-talet eller de första åren på 1980-talet. Det innebär att de fick de som kallas andra generationens p-piller. Dessa var kombinationspiller med gestagen och östrogen.
P-piller med denna hormonkombination är fortfarande vanliga även om doserna har förändrats i senare generationers p-piller.
Tydlig ökning de två första p-pilleråren
Forskarna jämförde dem som använt p-piller med dem som inte gjort det. De såg då att risken att få en depressionsdiagnos ökade tydligt under de två första åren av p-pilleranvändning.
P-pilleranvändarna hade under dessa år en mellan 74 och 95 procent högre risk för att få diagnosen depression. Störst var riskökningen för tonåringar.
När forskarna tittade på risken under hela livet var dock depressionsrisken bara lätt förhöjd bland p-pilleranvändarna.
Fler depressiva symtom hos p-pilleranvändare
Forskarna ville även fånga upp negativ humörpåverkan som inte lett till att kvinnan fått en regelrätt depressionsdiagnos. De studerade därför hur vanligt det var med självrapporterade depressiva symtom i de olika grupperna.
Där såg de en ännu större riskökning bland kvinnor som använt p-piller. Och även där stack tonåringarna ut genom att ha den största riskökningen.
Att p-pillren hade starkare humöreffekt hos tonåringar kan bero på hormonförändringarna under puberteten. Det säger studiens förstaförfattare Therese Johansson, doktorand vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.
”Viktigt att informera”
Terese Johansson påpekar dock att p-piller för med sig många hälsomässiga och andra fördelar för kvinnor. Och att de flesta kvinnor som tar p-piller inte upplever några negativa effekter på humöret.
Samtidigt, menar hon, pekar studien tydligt på vikten av att hälso- och sjukvårdspersonal är medveten om kopplingen till depression och informerar om den:
– Trots att preventivmedel har många fördelar för kvinnor bör både medicinskt yrkesverksamma och patienter informeras om de biverkningar som identifierats i både denna och tidigare forskning.
