Förskrivningen av melatonin mot sömnbesvär fortsätter att öka och allra störst är ökningen när det gäller barn i åldrarna 6-17 år, rapporterar experter vid Läkemedelsverket i en artikel i Läkartidningen. Experterna ser ”en risk att melatoninläkemedel används alltför lättvindigt”. De pekar bland annat på att att det finns otillräcklig kunskap om långtidseffekterna.
I ett pressmeddelande med information riktad till allmänheten avråder Elin Kimland, senior utredare vid Läkemedelsverket, från att använda melatonin som en av de första åtgärderna om man har svårt att sova.
– Ofta behövs inte läkemedel för att komma till rätta med tillfälliga sömnbesvär. Barn rekommenderas inte att använda receptfritt melatonin utan att kontakta vården. Det är vården som ska bedöma om barnet behöver få melatonin på recept, säger hon.
Kraftig ökning av melatonin
Sedan 2007 när det första läkemedlet med melatonin blev godkänt för försäljning i Sverige har användningen och antalet produkter exploderat. Det finns, enligt Läkemedelsverket, nu 58 godkända läkemedelsprodukter med melatonin i vårt land. Av dessa är 18 receptfria.
Receptläkemedlen är godkända för tre indikationer: 1/ Behandling av sömnstörningar hos barn i åldrarna 6-17 år med ADHD när sömnhygienåtgärder inte räcker. 2/ Behandling av sömnstörningar hos vuxna från 55 års ålder. 3/ Behandling av jetlag hos vuxna.
Receptfritt melatonin är endast godkänt mot jetlag hos vuxna och får bara säljas på apotek.
Men Läkemedelsverket ser tecken på att läkare förskriver läkemedlet även utanför de godkända indikationerna och att många även använder receptfritt melatonin till annat än jetlag. Exempelvis ökade melatoninförsäljningen tydligt under covidpandemin trots att flygtrafiken var ytterst begränsad.
Dessutom får myndigheten allt fler ärenden som handlar om otillåten försäljning av melatonin som kosttillskott.
Ökningen fortsätter
Tidigare kartläggningar har visat en kraftig ökning av melatonin på recept till barn i Sverige och övriga Norden och även en ökad användning bland vuxna. Nu har Läkemedelsverket undersökt utvecklingen 2020-2024.
Undersökningen visar att den totala försäljningen av melatonin (receptfritt och på recept) under dessa fem år ökade från 26 till 44 dygnsdoser per 1 000 invånare och dag.
Försäljningen på recept ökade med 27 procent 2021-2024 och den receptfria försäljningen ökade med 125 procent.
Melatonin ökar mest till barn
Särskilt receptförskrivningen till barn i åldrarna 6-17 år har ökat och fortsätter uppåt. Under fjolåret såldes 268 förpackningar per 1 000 barn vilket var en ökning med 35 procent sedan 2021.
Utifrån enbart försäljningsstatistik går det inte att säga vad ökningen beror på, framhåller Läkemedelsverket. Det skulle kunna vara så att svåra sömnproblem har ökat eller att man tidigare behandlade för lite. Men ytterligare en tänkbar förklaring är att läkare inte följer de rekommendationer som finns utan skriver ut läkemedel utan att pröva andra åtgärder först.
Läkemedelsverkets experter anser att det nu är viktigt att följa upp den ökade användningen, bland annat via biverkningsrapportering. Visserligen har melatonin få och oftast lindriga biverkningar som övergående trötthet och huvudvärk vid korttidsbehandling. Men, framhåller experterna, långtidseffekterna är okända både för barn och vuxna.
Varnar för okända långtidsrisker
I en medicinsk kommentar i Läkartidningen instämmer överläkare Kjersti Kvernebo Sunnergren, specialist i barn- och ungdomsmedicin samt i barn- och ungdomspsykiatri, i Läkemedelsverkets oro:
”Även om melatonin är ett kroppseget hormon, är det inte känt huruvida utbredd användning av melatonin under barndomen påverkar andra fysiologiska processer än sömn. Barn är under utveckling och utgör en sårbar grupp, och risken för långtidseffekter av behandling med melatonin bör beaktas.”
