Annons
SOCIALSTYRELSEN UTREDER FETMAVÅRDEN
Nu ska nya diabetes- och fetmaläkemedel granskas
Semaglutid finns både i diabetes- och fetmaläkemedel. Foto: Istock

Nu ska nya diabetes- och fetmaläkemedel granskas

Ny utredning ska bland annat granska hur nya diabetesläkemedel används som fetmaläkemedel.

11 okt 2024, kl 16:30
0

Annons

Acko Ankarberg Johansson, KD.

Nu ska Socialstyrelsen granska hur läkemedel mot fetma används. Det är en del i ett nytt regeringsuppdrag där myndigheten ska kartlägga, analysera och utvärdera vården vid folksjukdomen obesitas, fetma.

Det meddelar socialdepartementet under fredagen.

Regeringen ger uppdraget till Socialstyrelsen genom en ändring i myndighetens regleringsbrev.

Diabetes- och fetmaläkemedel

Bakgrunden till Socialstyrelsens nya uppdrag är att övervikt och fetma ökar i Sverige. Det är en av de främsta orsakerna till sjukdomsbördan och förtida död i Sverige.

– Obesitas är en folksjukdom som ökar bland befolkningen och som dessutom ökar risken för andra sjukdomar eller besvär, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson i ett pressmeddelande.

En annan orsak till Socialstyrelsens nya uppdrag är att myndigheten rapporterar en ökad läkemedelsbehandling av övervikt utanför indikation. Det betyder att läkemedel avsedda för diabetesbehandling används som fetmaläkemedel.

– Vi ser också, genom en ökad förskrivning av diabetesmedicin för viktnedgång, att behoven hos obesitaspatienter är stora och målsättningen är att detta i förlängningen ska leda till bättre vård för den här patientgruppen, säger Acko Ankarberg Johansson.

Fördubbling av fetmaläkemedel

Förskrivningen av alla slags läkemedel mot obesitas, fetma, har ökat kraftigt. Under 2023 nästan fördubblades antalet patienter som hämtade ut läkemedel godkänt för behandling av mot obesitas jämfört med 2022, som Läkemedelsvärlden rapporterat. 

De nya läkemedlen semaglutid och liraglutid som både används för att behandla fetma och diabetes, så kallade GLP-1-analoger, har ökat extra mycket de senaste åren. Det gäller både vuxna och barn.

– Den den avgjort mest dramatiska ökningen de senaste åren ser vi när det gäller de nyare läkemedlen semaglutid och liraglutid, sa Mikael Ohlin, statistiker på Socialstyrelsen, till Läkemedelsvärlden i september.

Rekordökning av fetmaläkemedel

På fem år har barn och ungdomar som får de nya GLP 1-analogerna ökat med drygt 2000 procent, alltså 20 gånger. Ökningen ser ut att hålla i sig i år.

– Utifrån siffrorna hittills verkar vi gå mot ett nytt rekord i år, konstaterade Mikael Ohlin.

Samtidigt råder det stor brist globalt på GLP-1-analoger. Det gäller i synnerhet semaglutid, som säljs under namnet Ozempic och Rybelsus som läkemedel mot diabetes typ 2.

Utreder ransonering av Ozempic

Läkemedelsverket och tillverkaren Novo nordisk har, som Läkemedelsvärlden rapporterat, upprepade gånger uppmanat landets läkare att enbart skriva ut semaglutid på godkänd indikation. Alltså att läkemedlet ska prioriteras till vissa patienter med diabetes typ 2.

Läkemedelsverket vädjade återigen om detta nyligen.

Samtidigt utreder myndigheten just nu vilka effekter ransonering av GLP-1-analoger som Ozempic, som Läkemedelsvärlden berättat.

Analyserar kostnader för fetmavården

I uppdraget ingår att Socialstyrelsen kartlägger hela vårdkedjan och hur patienterna upplever vården. Idag saknas en helhetsbild av fetmavården, enligt socialdepartementet.

Analysen kommer, enligt uppdraget, att omfatta en rad olika vårdinsatser. Det handlar exempelvis om riktad obesitasbehandling, som samtalsstöd om levnadsvanor, kirurgi, läkemedelsbehandling och uppföljning.

Socialdepartementet understryker att analysen särskilt ska beakta barn och unga. Det nya uppdraget omfattar även sjukvårdskostnaderna för patienter med fetma.

Socialstyrelsen ska lämna en slutredovisning av uppdraget senast den 30 maj 2026.

Om övervikt och fetma

Övervikt är när en person väger så mycket att det kan påverka hälsan negativt. Kraftig övervikt kallas för obesitas eller fetma.

Fetma ökar risken för att få en rad sjukdomar, som till exempel högt blodtryck och diabetes typ 2.

För barn och unga med övervikt och fetma är risken stor att övervikt och fetma kvarstår i vuxen ålder, men också att det påverkar den fysiska och psykiska hälsan.

Källa: Pressmeddelande från socialdepartementet

Fetmaepidemin i siffror

Andelen svenskar som är överviktiga eller feta ökar över tid. Det blir allt vanligare med svårare fetma.

Mer än halva den svenska befolkningen, 51 procent, har övervikt eller fetma. Det gäller personer i åldrarna 16-84 år, enligt Folkhälsomyndighetens statistik för 2022.

16 procent i åldrarna 16-84 år har i dag obesitas, fetma. I denna grupp är ökningen är störst bland personer i åldrarna 16–29 år, från 22 procent 2006 till 28 procent 2022.

Allt fler barn och unga har övervikt eller fetma.

Mer än var femte elev i mellan- och högstadieåldern har övervikt eller fetma. Andelen bland 11-15-åriga skolbarn ökar från 7 till 15 procent, mellan läsåren 1989/90 och 2021/22.

Bland fyraåringar är 13 procent av flickorna överviktiga eller feta och 12 procent bland pojkarna, enligt siffror från 2020.

Källor: Folkhälsomynighetens statistik om övervikt och fetma hos vuxna, Folkhälsomyndighetens statistik om övervikt och fetma hos barn 11-15 år, Folkhälsomyndighetens statistik om övervikt och fetma hos barn 0-5 år

Previous article Kan lenakapavir stoppa hivepidemin?
Nästa artikel Nu är strängare jävsregler på gång inom Ema