Allt fler barn och unga behandlas med receptbelagda fetmaläkemedel visar Socialstyrelsens statistik. Läkemedelsvärlden berättade om rekordökningen förra veckan.
– Det är positivt att allt fler barn med obesitas, fetma, får hjälp, säger Maria State.
Maria State är farmaceut och chef på Socialstyrelsens analysavdelning. Tidigare i år kartlade hon uttagen av semaglutid, något Läkemedelsvärlden rapporterat om.
Nya fetmaläkemedel ökar
De enskilda fetmaläkemedel som drar ifrån snabbast är de nya så kallade GLP 1-analogerna; semaglutid och liraglutid. Semaglutid, godkänt för behandling av fetma, går under varumärkesnamnet Wegovy och liraglutid har varumärkesnamnet Saxenda.
Mellan år 2022 och 2023 stiger antalet patienter 0-19 år som får liraglutid från 159 till 524, en ökning på cirka 230 procent.
När det gäller det omtalade läkemedlet semaglutid har antalet patienter växt från 201 till 323 under samma period. Det motsvarar en ökning på strax över 60 procent.
Livslång behandling med nya fetmaläkemedel
Båda substanserna är godkända som fetmaläkemedel från 12 års ålder och uppåt.
De ska användas som ett komplement till minskat kaloriintag och ökad fysisk aktivitet för viktkontroll. Läkemedlen ska vara ett tillägg till dagens traditionella behandling.
– Den här typen av nya läkemedel är inte någon kur man tar och sen blir det bra. Visserligen är det en hjälp till en livsstilsförändring. Men vad vi vet i nuläget är det en livslång behandling. Om man exempelvis slutar med semaglutid så ökar man i vikt igen, konstaterar Maria State.
Få barn under 10 år får fetmaläkemedel
Den största andelen som behandlas med de nya fetmaläkemedlen är tonåringar i åldrarna 15-19 år, enligt Socialstyrelsens statistik för 2023.
Förra året behandlades fyra barn under 9 år med GLP 1-analoger, i det här fallet semaglutid.
I juli i år behandlades tre barn i åldrarna 5-9 år med liraglutid. I åldersgruppen 10-14 år fick 51 barn liraglutid samma månad och 18 semaglutid, enligt Socialstyrelsens statistikdatabas.
– Det betyder ju att man i väldigt stor utsträckning följer riktlinjerna i godkännandet att läkemedlen ska ges till barn från 12 år. Man måste ju veta att ett läkemedel är säkert utifrån de studier som är publicerade. När det gäller Wegovy har effekt och säkerhet inte fastställts hos barn under 12 år, säger hon.
Unga utvecklar sällan diabetes typ 2
Både semaglutid och liraglutid startade som läkemedel mot diabetes typ 2. Semaglutid marknadsförs som diabetesläkemedel under varumärkesnamnet Ozempic och liraglutid har då varumärkesnamnen Victoza och Xultophy.
Socialstyrelsens läkemedelsstatistik skiljer inte på om de unga patienterna får läkemedlen mot fetma eller mot diabetes typ 2. Men Maria State konstaterar att de flesta barn och ungdomar sannolikt behandlas med de nya läkemedlen mot fetma, och inte mot diabetes.
– Det tar tid att utveckla diabetes typ 2. Även om det finns tonåringar med betydande obesitas som utvecklat sjukdomen så är det en väldigt liten andel, säger Maria State.
Viktigt behandla barnfetma tidigt
Att fler barn och unga med fetma får läkemedelsbehandling ser Maria State som positivt.
– Obesitas är inte bara en vuxensjukdom. Det är viktigt att behandla den tidigt, när den upptäcks. Obesitas är inte bra rent fysiologiskt och skapar stigma hos barnen, säger Maria State.
Socialstyrelsen poängterar också vikten av tidiga insatser mot barnfetma i sina riktlinjer för att förhindra att barnen fortsätter öka i vikt.
Obehandlad fetma ökar exempelvis risken för att barn och unga utvecklar diabetes typ 2 och hjärtkärlsjukdomar i tidig vuxen ålder. Fetma drabbar även den mentala hälsan.
– Risken för psykisk ohälsa ökar, att barnen skärmar av sig och inte umgås med andra barn i sin ålder, säger hon.
Riktlinjerna kanske ökar fetmaläkemedel
Att Socialstyrelsen kommit med riktlinjer för behandling av barn och ungdomar med obesitas tror Maria State kan bidra till att fler barn och unga behandlas med fetmaläkemedel.
– Att fler barn får läkemedel betyder inte att antalet barn med obesitas ökat i samma utsträckning. Det finns ett mörkertal. En del av de här barnen har funnits förut men inte blivit behandlade, säger Maria State.
Ökad information och medvetenhet kan också göra att fler söker behandling.
De nyare fetmaläkemedlen liraglutid och semaglutid finns inte med i Socialstyrelsens riktlinjer för vård vid obesitas från 2023. Myndighetens riktlinjer är till för hjälpa regionerna prioritera sina resurser.
Vet fortfarande lite om biverkningarna
De nya läkemedlen ingår inte i läkemedelsförmånen då de används mot fetma. Det innebär att patienten, i det här fallet oftast föräldrarna, får betala hela läkemedelskostnaden själva.
– De är inte suventionerade och har inte funnits på marknaden tillräckligt länge.
Maria State påminner om att de nya fetmaläkemedlen är föremål för utökad övervakning vad gäller biverkningar.
Antalet studier som gjorts av effekt och säkerhet hos barn och unga är begränsade. De finns också färre studier av hur fetmaläkemedlen påverkar barn och unga än studier av vuxna patienter med fetma.
– Vi vet fortfarande lite om biverkningar samt säkerhet och effekt för en pediatrisk population. Vi vet heller inte vad de har för verkan på lång sikt.
Skonsammare än fetmakirurgi
Kulturellt är man restriktiv med insättning av helt nya läkemedel till barn och unga, enligt Maria State.
– Det är läkare med sakkunskap som ska fatta beslut om förskrivning av dessa preparat.
Samtidigt påminner hon om att fetma är svårbehandlat, kanske särskilt hos unga. Det handlar om allt från hormoner, beteendemönster och matkultur till socioekonomiska faktorer.
– Om man i andra vågskålen har fetmakirurgi så är de nya läkemedlen revolutionerande. Kirurgi är alltid förknippat med komplikationer och då kan läkemedel vara en skonsammare behandling.
Geografiska skillnader i förskrivning
Det finns också geografiska skillnader i vilken utsträckning som semaglutid och liraglutid skrivs ut till barn och ungdomar.
Södermanland, Uppsala, Örebro, Norrbotten och Blekinge ligger i topp år 2023 när det gäller att skriva ut semaglutid till patienter 0-19 år. Då mätt i antal patienter per 1000 invånare. I Kalmar, Kronoberg, Västernorrland, Jönköping och Gävleborg får lägst antal unga patienter per 1000 invånare läkemedlet, visar Socialstyrelsens statistik.
När det gäller liraglutid har Halland, Västra Götaland, Skåne, Stockholm och Södermanlands län flest unga patienter 2023 per 1000 invånare. Dalarna, Kronoberg, Västerbotten, Kronoberg och Kalmar ligger i botten, enligt myndighetens databas.
Uppmärksamma barn med fetma
Att vissa län har universitetssjukhus med specialkliniker för barn och unga med fetma kan förklara vissa geografiska skillnader, tror Maria State.
Men det är inte nytt att det finns skillnader beroende på var man bor. Geografiska ojämlikheter när det gäller behandling av barnfetma finns sedan tidigare, konstaterar hon. Det gäller oavsett typ av behandling, vare sig den är farmakologisk, beteendeinriktad, kirurgisk eller förebyggande.
– När det gäller att uppmärksamma barn som lider av obesitas har vi alla en resa att göra. Det behöver göras ytterligare, avslutar Maria State.
