Det finns inte någon ökad risk för kvinnor med bröstcancer som genomgår fertilitetsbevarande åtgärder att återfalla eller dö i sjukdomen. Det visar en svensk studie som nyligen publicerades i tidskriften Jama oncology.
Många genomgår fertilitetsbevarande åtgärder
I Sverige är bröstcancer den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Närmare en av tio som drabbas är i fertil ålder. Eftersom det finns en risk att bli steril vid behandling med kemoterapi väljer många kvinnor med bröstcancer att genomgå fertilitetsbevarande åtgärder i samband med behandlingen.
Dessa åtgärder kan ske med eller utan hormonell stimulering och inkluderar kryopreservering, det vill säga nedfrysning av embryon, kvinnliga könsceller och äggstocksvävnad.
– Det är inte ovanligt att rädslan för att fertilitetsbevarande åtgärder ska bidra till canceråterfall eller död gör att kvinnor med hormonpositiv bröstcancer eller deras behandlande läkare väljer bort dessa åtgärder. I vissa fall får kvinnorna också rådet att vänta 5-10 år innan de försöker bli gravida, och med stigande ålder minskar fertilitetsmöjligheten hos alla kvinnor. Därför behövs mer kunskap om säkerheten vid fertilitetsbevarande åtgärder i samband med en bröstcancerdiagnos, säger Anna Marklund, forskare vid Karolinska institutet och studiens försteförfattare, i ett pressmeddelande.
Registerstudie med över 1000 kvinnor
Den aktuella studien är en registerstudie som omfattade 1 275 kvinnor i fertil ålder (medelålder 32,9 år) som behandlades för bröstcancer mellan 1994 och 2017 i Sverige. Underlaget kom bland annat från rikstäckande sjukvårdsregister och befolkningsregister med data om utfall.
Av det totala antalet deltagare var det 425 kvinnor som genomgick fertilitetsbevarande åtgärder med eller utan hormonell stimulering. De jämfördes med kontrollgruppen på övriga 850 kvinnor som också behandlades för bröstcancer men inte genomgick åtgärderna.
Följdes i fem år
I studien följde forskarna kvinnorna i genomsnitt fem år. Under dessa år var andelen utan återfall 89 procent bland kvinnor med hormonell stimulering av äggstockar och 83 procent bland kvinnor med nedfrysning av äggstocksvävnad. Bland kvinnor utan fertilitetsbevarande åtgärder var motsvarande siffra 82 procent.
Resultatet visade också att överlevnaden efter fem år var 96 procent i gruppen med hormonell stimulering för att frysa ägg eller embryo och 93 procent i gruppen med fertilitetsbevarande åtgärder som inte genomgick hormonstimulering. I gruppen utan åtgärder var överlevnaden 90 procent.
– Vi såg ingen ökad risk för återfall eller dödlighet vid fertilitetsbevarande åtgärder, jämfört med de kvinnor som inte genomgår någon åtgärd. Det är viktig information som förhoppningsvis kan bidra till förändrade vårdrutiner när det gäller unga kvinnor med bröstcancer som vill bevara sin fertilitet, studiens sisteförfattare Kenny Rodriguez-Wallberg. Hon är adjungerad professor och forskargruppsledare vid Karolinska Institutet och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset.
Forskarna kommer nu att följa upp resultaten i studien i ytterligare fem år.
