“Vi upplever att ingen har ett tydligt nationellt ansvar för att sätta mål, finansiera och skapa kompetensutveckling för klinisk forskning. Den kliniska forskningen behöver ses som ett nationellt åtagande, inte som en prioritering i enskilda regioner.”
Det skriver 33 debattörer inom tankesmedjan Agenda för hälsa och välstånd i en debattartikel i Dagens samhälle. Tankesmedjan drivs av stiftelsen Forska Sverige och dess medlemmar representerar akademi, vård, näringsliv, patienter och olika vårdprofessioner.
Halvtid för regeringen
Artikeln bygger på en ny rapport där tankesmedjan granskar regeringens arbete för att stärka medicinsk forskning, företagande och vård. En av undertecknarna är Apotekarsocietetens vd Lena Ring. Läkemedelsvärlden bad henne svara på några snabba frågor om granskningsrapporten och debattutspelet.
Hur kommer det sig att den här granskningen görs just nu?
– Inom Agenda för hälsa och välstånd jobbar vi varje år fram en ny rapport som lämnas till politiken, med åtgärdsförslag för hur Sverige ska stärka medicinsk forskning. Och en del av årshjulet är också att som nu följa upp tidigare åtgärdsförslag och titta på vad som blivit gjort. Ett jättebra arbetssätt!
– Just i år är det dessutom halvtid för den nuvarande regeringen. Hälften av mandattiden har passerat och hälften återstår. Det finns fortfarande tid att ta tag i viktiga åtgärder och därför är det ännu viktigare för oss att komma med konstruktiv kritik och konkreta åtgärdsförslag.
Kritik kring klinisk forskning
Kritiken i granskningsrapporten och debattartikeln handlar främst om villkoren för den kliniska forskningen i Sverige. Varför är klinisk forskning en viktig fråga sett ur Apotekarsocietetens perspektiv?
– Vi arbetar för att främja hela kedjan av forskning från grundforskning fram till ett nytt läkemedel. Den kliniska forskningen är helt enkelt en nödvändig och viktig del av helheten som behöver få mer resurser och prioriteras högre.
– Många vittnar om att det är en utmaning inom vården att få tid för forskning i den kliniska vardagen. Men det får inte vara så att vård och forskning står mot varandra.
Varför efterlyser ni ett ökat nationellt ansvarstagande för den kliniska forskningen?
– Vi upplever att ingen i dag har det ansvaret på ett tydligt sätt. Den kliniska forskningen ska vara ett nationellt åtagande, inte något som enskilda regioner prioriterar mer eller mindre. Det måste finnas ett nationellt ansvar för att sätta mål och för finansieringen.
– Det är också viktigt att ny kunskap liksom nya behandlingar och medicintekniska produkter implementeras och når alla patienter så snabbt som möjligt.
Välkomnar ny utredning
Hur ser du på någon form av statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården?
– Apotekarsocieteten är inte en politisk organisation och tar inte ställning i politiska frågor som den om huvudmannaskapet för vården. Det vi vill är att tillsammans med övriga som står bakom debattartikeln peka på vilka behov som behöver uppfyllas för att underlätta en jämlik hälso- och sjukvård.
– Vi anser att det på flera viktiga områden saknas en nationell samordning, det gäller bland annat insamlingen av hälsodata. Men nationell samordning kan skapas på olika sätt, det är ett politiskt beslut. Vi är glada att regeringen har tillsatt en parlamentarisk utredning som ska belysa de här frågorna.
I granskningsrapporten finns också mer beröm till regeringen – vilka av regeringens åtgärder är du särskilt nöjd med?
– Starten av arbetet med ett nationellt system för insamling, delning och användning av hälsodata är ett viktigt initiativ för att omsätta data till patientnytta. Och beslutet om Swetrial – den nya partnerskapet mellan näringsliv och offentliga aktörer kring kliniska prövningar – känns mycket positivt.
