Det finns inte längre någon central rapportering eller statistik över avvikelser och felexpedieringar på apoteken. Allvarliga sådana ska visserligen, om apoteken så bedömer, rapporteras vidare till Läkemedelsverket eller Socialstyrelsen.
Men en förkrossande majoritet blir en pinne i den egna kedjans statistik och ska följas upp i apotekens eget säkerhetsarbete. Att man har ett system för det ingår i myndigheternas tillsyn.
– Jag och flera med mig argumenterar ju för att vi borde ha ett nationellt system dit alla typer av fel och missar som gäller läkemedel rapporteras, alltså även de inom sjukvården. Tidigare hade vi i alla fall ett nationellt för apoteken, nu har vi inte det heller, säger Hanna Gyllensten, farmacevt och forskare vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap.
I och med att rapporteringen delas upp på varje aktör finns risken att man missar fel som kanske är vanligare än vad som syns i den egna statistiken -menar hon.
Två faktiska felexpedieringar av ett läkemedel på två olika apotek kanske innefattar 15 expedieringar på olika apotek som nästan blev fel.
– Sådant kan ju till exempel bero på ett problem med förpackningen och som vi nu får svårare att upptäcka, menar hon.
Erik Thorsell, kvalitetsdirektör på Apoteket AB och ordförande i Sveriges Apoteksförenings kvalitetsråd, håller med om att det ligger något i kravet på ett centraliserat rapporteringssystem.
– Men jag tror det blir svårt. Tittar man på felexpedieringarna så beror de ju på en mängd saker. Ibland är det brister i systemet, ibland den mänskliga faktorn och ibland kan det vara chefsproblem och så vidare. Du kommer ibland in på väldigt företagsspecifika frågor. Och det är ju inte något man vill ta upp på branschnivå.
Så inom en överblickbar framtid tror han inte på någon central uppsamling, i alla fall inte i branschföreningens regi.
– Men på lite sikt kan man ju tänka sig att myndigheterna kommer att se det som en viktig del i tillsynen. Vore jag på Läkemedelsverket skulle jag nog begära in uppgifter på sådan statistik.
