En subgruppsanalys till Allhat-studien visar nu att fasteglukosnivåerna (FG) ökar hos alla patienter som får blodtrycksbehandling för första gången, och inte bara hos dem som behandlas med ett tiaziddiuretikum som klortalidon. Det visar en studie som publicerades i senaste Archives of Internal Medicine. Däremot ökade FG mer hos dem som stod på klortalidon är hos dem som stod på amlodipin respektive lisinopril.
Efter två år hade fasteglukos stigit hos dem på klortalidon med i genomsnitt 0,47 mmol/l, jämfört med 0,31 mmol/l för dem på amlodipin och 0,19 mmol/l för dem på lisinopril. Dessutom ökade incidensen diabetes mellitus mer i gruppen på klortalidon än i de andra grupperna.
Trots att FG och DM ökade avspeglades detta inte signifikant i förekomsten av hjärtkärlsjukdom, i form av koronar hjärtsjukdom, stroke, kardiovaskulär sjukdom, totalmortalitet eller njursjukdom, däremot för koronar hjärtsjukdom (p=0,006). Dock var risken lägre och icke-signifikant för dem i klortalidongruppen.
I en ledare i samma utgåva av AIM fastslår Robert A Phillips vid University of Massachusetts Memorial Medical Center, Massachusetts, USA, att det inte längre går att blunda för de vetenskapliga bevisen och att tiaziddiuretika bör vara ?hörnstenen runt vilken blodtrycksbehandling ska byggas?.
