Till och med 2009 kom alla reklamationer från apoteken in till Apoteket AB, som sedan rapporterade vidare till företagen och Läkemedelsverket. Men i takt med att apotekskedjorna frigjort sig från monopolföretagets datasystem ATS, som också har en reklamationsfunktion, är det upp till aktörerna hur de hanterar reklamationerna. Men alla apotek är skyldiga att ta emot samtliga reklamationer oavsett var läkemedlet är köpt.
Hos Lif finns sedan en tid en tjänst på webbsidan reklameralakemedel.se som apotek och dagligvaruhandeln kan använda. Men intresset tycks ljumt berättar Erik Fredholm som ansvarar för tjänsten.
Från halvårsskiftet har till exempel reklamationerna till apotekets system halverats utan att antalet ökat i samma grad i Lif:s.
– När vi viktar antalet reklamationer vi har i vårt system med antalet apotek som använder oss och lägger ihop det med reklamationerna som kommer in till Apoteket AB har antalet gått ned.
Nu använder inte alla nya kedjor Lifs tjänst utan bygger istället egna system. Men stora företag som till exempel Pfizer och MSD ser ett minskat inflöde.
– Vårt generella intryck är att reklamationerna blivit färre, säger Rana Alol på MSD.
Hon ser också en skillnad mellan gamla MSD och Schering Plough som inkorporerades i somras. Reklamationerna på produkter från gamla MSD har minskat avsevärt, medan hon inte ser samma nedgång när det gäller Schering Ploughs produkter.
Skillnaden kan bero på att produkterna från Schering Plough är mer svåranvända. Fel på injektionspennor kanske man är snabbare att rapportera, medan problem med en blisterförpackning bara byts ut, utan att informationen går vidare, säger Rana Alol.
– Men för oss som företag är det viktigt att vi får del av alla reklamationer, även sådant som kan tyckas mindre viktigt, säger hon.
ARI, Arbetsgruppen för Reklamationer och Indragningar, som är en samarbetsorganisation för hela branschen ska nu samla in mer information från företag och göra en utvärdering.
