Det är forskare vid Karolinska institutet som har studerat effekten av att byta ut risperidon mot kolinesterashämmare hos dementa. I studien ingick 100 patienter med misstänkt demens och så kallade beteendemässiga och psykiatriska symptom, BPSD, något som drabbar nio av tio patienter med demenssjukdom.
Resultaten, som publicerats i American Journal of Geriatric Psychiatry, visar att det i många fall fungerar bra med kolinesterashämmare och att patienternas symptom förbättrades.
– Många patienter med demens har till en början mildare symptom som kommer innan eller parallellt med de neuropsykiatriska symptomen. Det kan handla om oro, sömnstörningar, ätstörningar och agitation som ställer till med stora besvär, säger Yvonne Freund-Levi överläkare och medicinsk doktor som forskar vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska institutet och geriatriska kliniken vid Karolinska universitetssjukhuset.
Hon är en av dem som står bakom studien och tar upp vikten av att ha alternativ till neuroleptika vid demensbehandling.
– Det finns en gräns när problemen blir så allvarliga att neuroleptika är det enda som fungerar, till exempel vid aggression. Men många patienter kan bli hjälpta av kolinesterashämmare tidigare i sjukdomsförloppet, säger hon.
Kolinesterashämmare används idag för att behandla minnessvikt men enligt forskarna sätts ibland neuroleptika in för tidigt. I studien ingick patienter med både Alzheimer och andra typer av demens. Dessa slumpades till behandling med risperidon eller kolinesterashämmaren galantamin under 12 veckor.
Galantaminbehandlingen inleddes med 4 mg två gånger dagligen i en vecka, följt av 8 mg två gånger dagligen vecka två och sedan 12 mg två gånger dagligen tredje veckan, en dos som kvarstod under resterande tid.
Risperidonpatienterna började på 0,25 mg två gånger dagligen vecka ett, 0,5 mg vecka två och från och med vecka tre 1 mg på morgonen och 0,5 mg på kvällen. Båda preparaten tillhandahölls av Janssen Pharmaceuticals.
Enligt Yvonne Freund-Levi visar studien att det kan behöva tänkas om inom demensvården.
– I riktlinjerna rekommenderas främst icke-farmakologisk behandling till patienter med lättare symptom. Men i verkligheten i primärvården, där dessa patienter ofta finns, kan det vara svårt att hantera symptomen. Vår studie visar att det finns fungerande alternativ till de omdebatterade neuroleptika om inte agitation eller irritabilitet är mycket påtagliga.
