Sedan årsskiftet har cirka 200 personer rekryterats till den följsamhetsstudie om statiner som Stockholms läns landsting genomför med Apoteket AB och it-företaget ICT Health.
– Det har varit svårare än vi trodde att hitta och identifiera patienterna, säger Magnus Thyberg, enhetschef på läkemedelsenheten, Stockholms läns landsting.
Målet är att få in 1 000 patienter i studien och enligt Pia Frisk, som utvärderar projektet inom ramen för ett doktorandprojekt, kan det finnas flera anledningar till att det har varit svårt med rekryteringen.
– Alla patienter är helt enkelt inte intresserade av att delta. Man kan ju tro att alla skulle vilja ha stöd, men så är det inte. Sedan kan apoteken vara olika aktiva i detta. Vi ska titta på hur apoteken har tyckt att arbetet har gått, säger Pia Frisk.
Bakgrunden till studien är att endast hälften av svenskarna som får blodfettssänkande statiner utskrivna fullföljer sin behandling. I Stockholms län sätts cirka 25 000 patienter in på statiner varje år. Just följsamhet till framförallt förebyggande läkemedelsbehandling är något som landstinget har bedömt att man behöver förbättra, vilket man hoppas kunna göra med statinprojektet.
– Vi tror inte att det handlar om att man glömmer att ta sina läkemedel utan att man inte förstår varför de är viktiga eller helt enkelt inte är tillräckligt motiverad att ta dem, säger Magnus Thyberg.
Han tror att själva apoteksmötet kan kännas lite kort och stressigt, speciellt om man nyss har varit hos läkaren och fått en diagnos, men menar att det är viktigt att fånga upp patienterna där och då – varför rekryteringen till studien sker på apotek.
De patienter som fått statiner utskrivna för första gången, alternativt inte haft statiner utskrivna på mer än ett år, får i samband med uthämtning av det första receptet frågan om de vill ingå i studien. Om så är fallet bokas en telefontid in med en sjuksköterska en tid därefter.
Vid samtalet, som tar cirka 15 minuter, får patienten information om sin medicin, varför den är viktig och hur den fungerar. Vid ett uppföljande samtal finns tid för ytterligare frågor och man bokar också in en tid när det är dags att hämta ut nya läkemedel på apotek. Vid det nya uthämtningstillfället är sedan tanken att expedierande personal ska ge återkoppling till patienten.
– Jag tror inte att det spelar någon roll var själva rådgivningen sker, om det är på apotek eller via ett telefonsamtal med en sjuksköterska. Det viktiga är att det sker i avskildhet enligt en strukturerad kvalitetssäkrad mall i linje med hälso- och sjukvårdens riktlinjer och att det finns tid avsatt för frågor, säger Magnus Thyberg.
Ett år senare ska patienterna följas upp och deras statinanvändning jämföras med en grupp patienter som inte fått samma strukturerade uppföljning. Förhoppningen var att kunna presentera resultat nästa år, men med tanke på den tröga patientrekryteringen blir tidsplanen förskjuten.
– Eventuellt kommer vi att minska på antalet deltagare i studien, säger Pia Frisk.
Magnus Thyberg ser också att vissa geografiska områden skulle behöva mer insatser kring följsamhet vad gäller läkemedelsanvändning, men då inte nödvändigtvis som farmaceutiska tjänster specifikt på apotek, vilket ofta diskuteras.
– Vi vet att folkhälsan och följsamheten kring förebyggande mediciner är sämre i socioekonomiskt utsatta områden i förorterna. Om åtgärder mot detta enbart skulle införas på apotek finns en risk att de främst skulle få effekt i områden med många apotek, som Stockholms innerstad, och inte där de verkligen behövs, säger Magnus Thyberg.
Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läs mer
Jag tror knappast att det är apotekstätheten som avgör om förebyggande åtgärder för ökad compliance får effekt eller inte, utan snarare att benägenheten att hämta ut sina läkemedel/besöka apotek (ha råd att hämta ut sina läkemedel) är betydligt lägre i socioekonomiskt utsatta områden. Jämför antibiotikakonsumtionen i södra Stockholm med exempelvis Täbykommun.
Lågt intresse för studie och dålig följsamhet av medicinering kanske beror på osäkerheten om statinernas för o nackdelar. Det saknas konsensus om denna viktiga storsäljare. Frustrerande! Två block står mot varandra, för eller emot. Trots studerande av litteratur är jag som läkare konfunderad. Efter att ha läst “motartiklar” av Ravnskov m.fl. blir man betänksam. Ännu mer efter att följt dr Nils Simonssons kraftiga utfall på Facebook i somras. Och sist: David Evans bok “Low Cholesterol leads to an early death”, relaterande 101 artiklar som bevis för sin tes. Mot det står tunga forskare från såväl Sverige som många andra länder. Jo – sekundär prevention lönar sig även om nyttan handlade om 4 dgr längre liv i dansk studie 2015. I 4S-studien tog det 109 dgr längre tid innan ny arteriosklerotisk händelse. I Cochranerapporten 2013 var dödligheten med statin 2,57% och obehandlade 3,06. Skiljde 0,49%. Viss effekt – men uttrycker man det, som gjorts, som 17% skydd verkar skillnaden större än i realiteten. Endast om man använder absoluta tal blir skillnader gripbara! Funnet:Number Needed to Treat: Lägst 50 vid högrisk och upp till 500 för lågrisk för att undvika studerad incidens. Eftertanke! I nya rekommendationerna skrivs mkt om LDL men föga om HDL, särskilt HDL-paradoxen. Den innebär att högt totalkolesterol oftast innehåller HDL >1,4 och vid > 1,6 har man inte ökad risk för ökad kärlrisk, även med LDL mot 4,9, det kan t.o.m. skydda. Biverkningar: Låga enligt randomiserade studier men flera typer utelämnas. 40% fler diabetsinsjuknande nämns liksom allvarligare myolysen. Flera mindre rapporter, debattinlägg och egen kontakt med patienter talar annat språk med betydande muskelvärk/kramper, kognitiva problem, sänkt sinnesstämning, trötthet samt impotens, betydande i vissa studier. Slutligen, i en av få långtidsstudier med 1984 fall var bröstcancerfrekvensen fördubblad vid > 10 års bruk. Sådant kan enligt rekommendationerna bli aktuellt för t.ex. diabeteskvinnor. Artikeln kom efter Cochranerapporten 2013, som friade från signifikant cancerökning. Även WHI och NHS friar – men med max 5 års obs-tid. Nej! – jag talar inte mot sekundärprevention. För mig är dock flera statinfrågor obesvarade, särskilt vid primärprevention. Kanske är det också så för många patienter.