Farmacevter missar patientfokus vid rådgivning

Apotekskunder som använder sig av möjligheten att få så kallad “Bokad rådgivning” är generellt oroligare för sin läkemedelsanvändning än kunder som inte utnyttjat tjänsten.
Det visar Anna Montgomery i sin doktorsavhandling Counselling in Swedish community pharmacies som hon disputerar på den 16 november.
? Efter rådgivning kände de sig något tryggare med sin läkemedelsanvändning än tidigare. Men som grupp var det fortfarande en oroligare grupp än de som inte använt sig av rådgivningen, säger Anna Montgomery.

I sitt forskningsprojekt utvärderar och beskriver Anna Montgomery rådgivningstjänsten som då den startade i liten skala i början av 2000-talet hette “Läkemedelsprofiler” och sedan döptes om till “Bokad rådgivning” med uppföljning. Idag finns den på cirka 250 apotek. Den för kunden kostnadsfria tjänsten utgår från kundens läkemedelsrelaterade behov av stöd och hjälp. Farmacevter som vidareutbildats inom kommunikation och farmacevtisk omsorg ansvarar för tjänsten.

Det övergripande syftet med avhandlingen har varit att studera tjänsten för att bidra med kunskap om hur den kan utvecklas. I avhandlingen ingår bland annat en observationsstudie då observatörer spelat in rådgivningssamtal och tittat på hur farmacevterna agerar. En mängd viktiga aspekter på kundernas läkemedelsanvändning avhandlas under rådgivningen.
? Men jag såg också att farmacevterna ägnar mycket tid åt att dokumentera, det vill säga man fokuserar på datorn och blev något begränsade i sin patientcentrering.
? Där behöver man stärka upp och utbilda farmacevterna i att fokusera bättre på patienterna.

De kunder som använder sig av tjänsten karakteriseras i avhandlingen dels via en analys av den dokumentation som finns i den nationella läkemedelsprofildatabasen, dels i en beskrivande tvärsnittstudie med enkäter till 258 kunder som fått Bokad rådgivning. Den visar att kunderna som anlitar tjänsten är äldre, i snitt 71 år gamla och i medeltal använder 10,5 receptbelagda läkemedel.
? När jag i en tvärsnittsstudie jämför de kunderna med de som inte använt rådgivningen är det tydligt att det är en grupp som är mer otrygga i sin medicinering än de som fått standardservice, säger Anna Montgomery.
? När man nu vet vilka kunder man främst rekryterar till tjänsten är det viktigt att man funderar över hur man möter oron.

Anna Montgomery jämförde också följsamheten mellan de två grupper som fått rådgivning med en grupp som inte fått det.
? Vi såg ingen skillnad. Den var relativt hög i båda grupperna. Men eftersom vi inte gjort någon mätning före rådgivningen kan vi inte säga om den eventuellt blev bättre i den gruppen efter rådgivningen.