Under de senaste åren har farmacevtens arbete förändrats. Från den traditionella rollen bakom apoteksdisken har det blivit allt vanligare att farmacevter ingår i vårdteam där man hjälper patienter ute på sjukhusens vårdavdelningar och inför utskrivningen genom att gå igenom läkemedelförskrivningen. Förändringen har hjälpt patienter att bättre förstå och följa sin läkemedelsförskrivning.
I många västländer och i USA har man kommit långt i arbetet med att inkludera farmacevter i vården. En metaanalys som publicerades i Archives of Internal Medicine i slutet av maj (2006; 166:955-964) har gått igenom 36 studier på området.
Medan de tidiga studierna fokuserade på specifika läkemedel som blodförtunnande medel eller enskilda sjukdomar analyserade de senare studierna insatserna i ett större perspektiv där patienternas totala läkemedelsförskrivning ingick. Av de ingående studierna utvärderade tio effekten av att farmacevter var med på ronder, elva studier fokuserade på läkemedelsgenomgångar och 15 undersökte andra läkemedelsspecifika farmacevttjänster.
Bekräftar värdet
Resultatet visar att antalet allvarliga läkemedelsbiverkningar eller felaktig läkemedelanvändning minskade i sju av tolv studier. Följsamhet, kunskap och korrekt läkemedelsanvändning ökade i sju av elva studier och sjukhusvistelsens längd förkortades i nio av 17 studier. Ingen studie visade på försämrat behandlingsresultat och endast en studie rapporterade högre vårdkonsumtion. Förbättringarna gällde både för patienter på sjukhus och i öppenvård.
Forskarna vid Center for Research in the Implementation of Innovative Strategies in Practice, Iowa, USA, menar att studierna bekräftar att farmacevter spelar en mycket viktig roll för patienter på sjukhus. Under de senaste årtiondena har antalet läkemedel och komplexiteten i läkemedelsbehandlingen växt enormt. Apotekare fokuserar på alla aspekter av patientens läkemedelsterapi vilket ger en ökad grad av säkerhet, hävdar forskarna.
Sjukvården ser allt mer värdet av att sätta farmacevter i direkt kontakt med patienter och inför ofta ett kontinuerligt samarbete mellan farmacevter och annan vårdpersonal. För patienter med demens eller andra problem
kan farmacevten också träffa anhöriga eller andra som hjälper till med läkemedelsplaneringen.
Nöjda patienter
Studierna utvisade också att patienterna blir mer nöjda med sin behandling om de haft kontakt med en farmacevt eller åtminstone getts möjlighet till det. Patienterna förstår bättre vad som kan hända om de missar en dos, varför de behöver ta läkemedlen även om de har biverkningar och så vidare.
Vissa studier undersökte också farmacevternas inställning och fann att de upplevde en större tillfredsällelse med sitt arbete om de samarbetar mer med patienter och läkare.
Sammanfattningsvis gav tilllägg av farmacevter i vården en generellt förbättrad omvårdnad.
Självklart arbetssätt
Anne Hiselius, apotekare vid länssjukhuset Ryhov i Jönköping tycker att det är självklart att man ska ha farmacevtisk omsorg.
– Jag har haft förmånen att få arbeta ute i sjukvården och jag ser att det är oerhört värdefullt. Det är ett sätt att arbeta som ger en hög effektivitet. Sjuksköterskor och läkare har ofta identifierat patienter där läkemedelsbehandlingen inte fungerar så bra och därför kan vi inrikta oss direkt på patienter där behovet är störst och vi kan göra mest nytta.
– Att arbeta på det här sättet är så självklart att jag inte kan tänka mig något annat, understryker hon.
Den kliniska farmacins ställning är svag i Sverige. Det är bara på några ställen i landet som farmacevter arbetar kliniskt ute i sjukvården.
Utbildning startar
Men det kan vara på väg att ändras. Anne Hiselius tror att utvecklingen kan gå snabbare i länder där sjukhusen själva äger sina sjukhusapotek. Då har man större anledning att använda sina interna resurser på bästa möjliga sätt. Det är naturligt att det är större krav på att producera snabba resultat om man är en ?extern kostnad? jämfört med om man är en ?intern resurs?.
– Det är också möjligt att vi som farmacevter inte har varit tillräckligt drivande i den här frågan, påpekar hon.
I höst startar den första svenska utbildningen i klinisk farmaci (se LMV 5/06). Den som har apotekarexamen eller en farmacie magisterexamen kan läsa en ettårig påbyggnadsutbildning vid Uppsala universitet.
Sådana utbildningar finns sedan tidigare i nästan alla europeiska länder