Det är en studie i Kanada, närmare bestämt på 56 apotek i Alberta, som resulterade i överraskande positiva resultat. Studien presenteras vid den internationella läkemedelskongressen PSWC2017 som i veckan äger rum i Älvsjö utanför Stockholm.
I den randomiserade, kontrollerade studien ingick över 700 patienter som alla hade riskfaktorer för kardiovaskulära händelser. Interventionen bestod i att farmaceuter såg över patienternas riskfaktorer, vid behov ordinerade labbtester och gick igenom patienternas läkemedelsbehandlingar.
Riskfaktorerna hanterades bland annat med hjälp av ett pedagogiskt statistikverktyg som även patienterna kunde ta del av, där man lätt kunde få en överblick över vilka faktorer som hade störst betydelse (exempelvis rökning för de patienter som var rökare), och se hur dessa påverkades om man till exempel slutade röka eller fick ner sitt systoliska blodtryck.
– Ett av de mest överraskande resultaten var att vi upptäckte ett antal patienter med kronisk njursvikt, som tidigare varit odiagnostiserade, berättar Ross Tsuyuki från universitetet i Alberta, som berättar om studien på läkemedelskonferensen. Det var farmaceuterna som upptäckte patienternas njursjukdom, tack vare labbtesterna som de ordinerade.
Njursjukdom är vid sidan av högt blodtryck och rökning en viktig riskfaktor för kardiovaskulära händelser.
Resultatet efter tre månaders intervention visade en minskning av riskfaktorer med 21 procent. Anmärkningsvärt var att rökningen, den främsta riskfaktorn, bland patienterna som fått de farmaceutiska tjänsterna hade minskat med en femtedel. Det var också en fråga som Ross Tsuyuki fick från publiken efter sin föreläsning. Men vilken metod som använts för att få patienterna att sluta röka kunde han inte svara på.
– Farmaceuterna fick bara att följa de internationella riktlinjerna för prevention av hjärt-kärlsjukdom, säger han. Utöver det släppte vi dem fria.
– Det vi vet från studien är att det gick att få ner riskfaktorerna, men inte hur. Det är såklart en begränsning, säger han.
Han konstaterar att tre månader också är en kort tid. Ingen vet om patienterna återupptog sin rökning efter en fjärde månad, eller hur riskfaktorerna skulle se ut om de följdes upp under en längre period. Men försöket anser han ändå, och många med honom, var en stor framgång. Studien uppmärksammades också av medier, patientorganisationer och professionsorganisationer i Kanada.
I en samhällsekonomisk uträkning, där kostnaderna framför allt bestod i lönen för farmaceuternas arbete och ökade läkemedelskostnader (patienterna bedömdes framför allt vara underbehandlade) kom de fram till att hälsovinsterna omräknade i pengar på lång sikt vida skulle överstiga kostnaderna.
– Det här visar att de farmaceutiska tjänsterna både ger bättre hälsa och sparar pengar, säger Ross Tsuyuki. Jag tycker att vi har ett ansvar att implementera detta.
Han får en kommentar från moderatorn vid seminariet, Martin Schultz från Tyskland.
– Det här är ett exempel på när vi inte är i behov av något nytt läkemedel, utan av en bättre vård med de läkemedel som finns, säger han.
